Konkursernas avtryck i historien
Släktband9 Joulu 2013

Konkursernas avtryck i historien

Historien är full av berättelser om hur den vanliga människan fick streta och slita för att få allt att gå ihop. Kampen för brödfödan var en del av vardagen och skapade ofta både konflikter och dramatik, men också uppfinningsrikedom och påhittighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om det handlar den här säsongen som börjar med att berätta om när botten går ur den personliga ekonomin och konkursen blev oundviklig. För många var det en outhärdligt stor skam.

En av de som drabbades hårt var Petrus Salomonsson som föddes 1877 och bodde i den lilla byn Östergensjö i Ångermanland. Han kom att bli en väl ansedd man i socknen där han arbetade som fjärdingsman och var med det en viktig person som bland annat hade indrivning och polissysslor på sin lott.

Men allt detta skulle komma att ändras. Petrus kom på obestånd och fick lämna sitt vackra hus vid stranden av Gensjösjön. Nu efter nästan 100 år har hans barnbarn Sten- Erik Persson köpt tillbaka gården.

- När min farfar kom på obestånd gick det här huset, allt lösöre och alla djur på auktion, berättar Sten- Erik Persson.

Anledningen var att Petrus Salomonsson hade drivit in böter och skadestånd från folk i bygden och hade pengarna i sitt hem. En dag blev han bestulen på dessa pengar och blev skyldig att ersätta. Han skuldsatte sig och försökte arbeta in den summa han var skyldig.

- Men ekonomin undergrävdes under en lång tid och Salomons son, min pappa, fick arbeta extra med att köra varor varannan dag när han inte gick i skolan, berättar Sten- Erik.

Efter auktionen stod Petrus Salomonsson och hans hustru Anna Kristina och deras sex barn tomhänta. De fick lämnade hemmet nere vid sjön där jorden var bördig och utsikten över sjön gudomlig.

Bara några hundra meter bort uppe i backen låg några släktingars hus som de fick arrendera eftersom de själva emigrerade till Amerika. Marken där var nästan var obrukbar med stora stenblock över hela tomten. Huset var i och för sig stort och vackert timrat men låg en aning skuggigt till nära skogbrynet, och till råga på allt med utsikt mot det gamla hemmet vid sjön.

De ekonomiska problemen fortsatte för Petrus och han förstod nog att en konkurs inte gick att undvika. Till slut såg annan utväg utan gick om morgonen den 4 oktober 1923 ut ur huset för sista gången. Han var då 46 år gammal.

I arkiven finns många konkurshandlingar att finna. När det gäller Petrus Salomonsson kan man bland annat läsa om vilka tillgångar familjen hade.

Sedan bouppteckning hållits efter vår den 4 sistlidna oktober avlidne fader; förre hemmansägaren Petrus Salomonsson i Östergensjö, och det därvid visat sig att hans efterlämnade tillgångar icke förslå till gäldande av boets skulder, få vi härmed vördsamt anhålla att få avträda boet till konkurs för att vinna befrielse från gälden. Bouppteckning över den avlidnes tillgångar och skulder bifogas. Östergensjö den 25 januari 1924

Tillgångar:
113 kronor 75 öre

Skulder:
20 144 kronor och 38 öre


Inte självklart skamligt

I 1700-talets Stockholm var det vanligt att folk gick i konkurs, så vanligt att det till och med skrevs sånger och pjäser om det. Carl Michael Bellman, som skrev en rad sånger om ämnet gjorde själv tre konkurser.

Stockholms stadsarkiv har i samarbete med Uppsala universitet skapat en databas som heter ”Tidigmoderna konkurser”, som är sökbar från en vanlig dator. Mats Hayen historiker vid Stadsarkivet har lett arbetet med att upprätta databasen.

1766 kom en ny konkurslagstiftning som gjorde att den som gick i konkurs slapp fly utomlands. Istället fick man rätt att försöka reda upp sina affärer och slapp utmätning så länge ärendet pågick.

Den nya lagstiftningen gjorde att antalet konkurser ökade. Bland Stockholms cirka 70 000 innevånare skedde nästan en konkurs per dag, berättar Mats Hayen. Den relativa anonymiteten gjorde att det nog var minde skamfyllt att göra konkurs i staden, tror Mats Hayen. På landet var det också vanligare att den som gick i konkurs var skyldig en enda person pengar. I staden fanns det oftast betydligt fler borgenärer.

Vid varje konkurs görs dels en bouppteckning, och dels en konkursförklaring, ett brev där den person som gör konkurs förklarar hur det kunde gå så illa,

-Det där brevet är ofta en guldgruva för släktforskare, kommenterar Mats Hayen., eftersom man kan få en förklaring direkt från den person som drabbas.

Att göra konkurs måste inte innebära skam och nesa.
-I vårt material ser vi att det finns båda ytterligheterna, dels de som tycker konkursen är en så stor skam att de inte vill leva längre, och i andra änden av skalan, de som ser att det finns pengar att tjäna på den nya arena som den nya lagstiftningen innebar, säger Mats Hayen.

I databasen Tidigmoderna konkurser kan du göra egna sökningar genom att klicka på den blå knappen Till databasen på sidan.

Jaksot(260)

Christian - skogsfinnen och vismannen

Christian - skogsfinnen och vismannen

Christian Göransson var skogsfinne och visman och ställdes inför rätta för trolldom och signeri på 1600-talet. Han skulle hjälpa en bonde med att hitta försvunnen tobak, men misslyckades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag finns många ättlingar till skogsfinnar i Sverige. Helena Wijk är en av dem. Hon har släktforskat på sin anfader Christian Finne Göransson som levde på 1600-talet. Han ställs inför rätta två gånger i sitt liv, sista gången för trolldom och signeri. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

19 Tammi 24min

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Märta von Mecklenburg trotsade alla förväntningar på en fin flicka och lämnade landet för kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christina Lindaryd har forskat på familjen von Mecklenburg och den egensinniga dottern Märta. Familjen var av tysk adel och umgicks i landets fina kretsar. Men skandalerna haglade kring familjens liv och till sist lämnade Märta landet för kärleken till en fransk markis. I Släktband fördjupar vi oss i det övre samhällsskiktet på 1800-talet i Sverige och vi familjen von Mecklenburg. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

12 Tammi 24min

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten var en av de första prästfruarna i Sverige efter reformationen. En speciell roll att axla i en tid av förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Släktband fördjupar vi oss i den svenska reformationen och vad det innebar för Kirsten att bli en av Sveriges första protestantiska prästfruar. Gunvor Waller har släktforskat på Kirsten och har lyckats hitta detaljerad information från 1500-talet. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

5 Tammi 24min

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alma Hesseldahl var 1800-tals sångerskan som drömde om Europas stora scener. Hon åkte till Berlin, Paris och Milano och skolades som sångerska. Framtiden såg ljus ut tills hon en dag blev sjuk i giftstruma. Michael Andersson har forskat på Alma och berättar hennes sorgliga historia. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

29 Joulu 202524min

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stina Eriksson förgiftade sin nyfödda med arsenik och berättade om det först många år senare för en läkare på hospitalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Märta Stina Eriksson växte upp i Medelpad under sent 1800-tal. Hon arbetade som piga när hon träffade sin blivande man, blev gravid och gifte sig. Men hennes förstfödda son Erik insjuknar och dör, bara sex månader gammal. Märta Stina kommer bli allt sorgsnare och oroligare åren efter och skrivs in på hospital. Där berättar hon om hemligheten som hon burit på i så många år. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

22 Joulu 202524min

Spelmannen och urmakaren Olof

Spelmannen och urmakaren Olof

På 1800-talet i Sveg verkade en egensinnig urmakare, Olof Jonsson. Han var även en duktig spelman, men släktmyten säger att han spelade bort stora arealer skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åke Persson har släktforskat på sin anfader Olof Jonsson som levde på 1800-talet i Sveg. Han var förutom urmakare en duktig spelman på orten. Men i Åkes släkt sägs det att Olof var svag för spriten och spelade bort stora arealer skog på fyllan. Kan det stämma? I Släktband tar vi reda på sanningen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

15 Joulu 202524min

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham lämnade familj och det judiska livet bakom sig för ett liv utomlands. Robin Lapidus har med släktforskningen slagit hål på en rad familjemyter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens avsnitt om den judiska familjen Olschanski som kom till Sverige på 1870-talet. Från början sysslade de med lump och skrot och fortsatte senare med bärgning av större båtar och rederiverksamhet. Släktforskaren Robin Lapidus berättar om Olschanskis med tonvikt på äldste sonen Abrahams levnadsöde. Abraham lämnade allt och emigrerade till Sydafrika för att söka lyckan. I början av seklet återkom han till familjen i Oskarshamn men lämnade ganska snart för USA. Efter det hör ingen av Abraham någonsin igen.Och med släktforksningen har Robin spräckt flera myter som levt inom familjen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

8 Joulu 202524min

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Släktband om rotlöshet, fosterhem och syskonkärlek. Vi får följa den unga kvinnan Senta Zamores liv under början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom en unik brevsamling fick släktforskaren Lisa Qviberg en inblick i den unga kvinnan Senta Zamores liv i början av 1900-talet. Senta växer upp i den välbeställda familjen Zamore, men känner sig aldrig hemma. Som ung vuxen tog Senta kontakt med sin biologiska bror, arbetarförfattaren Rudolf Värnlund, och syskonparet fick en varm och nära relation. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

1 Joulu 202524min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
rss-ikiuni
konginkangas
totuus-vai-salaliitto
sotaa-ja-historiaa-podi
rouva-diktaattori
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-sattuu-sita-suomessakin
historiaa-suomeksi
apinan-vuosi
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat
rss-iltanuotiolla
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
tiedetta-ja-sirkushuveja-vanhojen-aikojen-podcast