Konkursernas avtryck i historien
Släktband9 Joulu 2013

Konkursernas avtryck i historien

Historien är full av berättelser om hur den vanliga människan fick streta och slita för att få allt att gå ihop. Kampen för brödfödan var en del av vardagen och skapade ofta både konflikter och dramatik, men också uppfinningsrikedom och påhittighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om det handlar den här säsongen som börjar med att berätta om när botten går ur den personliga ekonomin och konkursen blev oundviklig. För många var det en outhärdligt stor skam.

En av de som drabbades hårt var Petrus Salomonsson som föddes 1877 och bodde i den lilla byn Östergensjö i Ångermanland. Han kom att bli en väl ansedd man i socknen där han arbetade som fjärdingsman och var med det en viktig person som bland annat hade indrivning och polissysslor på sin lott.

Men allt detta skulle komma att ändras. Petrus kom på obestånd och fick lämna sitt vackra hus vid stranden av Gensjösjön. Nu efter nästan 100 år har hans barnbarn Sten- Erik Persson köpt tillbaka gården.

- När min farfar kom på obestånd gick det här huset, allt lösöre och alla djur på auktion, berättar Sten- Erik Persson.

Anledningen var att Petrus Salomonsson hade drivit in böter och skadestånd från folk i bygden och hade pengarna i sitt hem. En dag blev han bestulen på dessa pengar och blev skyldig att ersätta. Han skuldsatte sig och försökte arbeta in den summa han var skyldig.

- Men ekonomin undergrävdes under en lång tid och Salomons son, min pappa, fick arbeta extra med att köra varor varannan dag när han inte gick i skolan, berättar Sten- Erik.

Efter auktionen stod Petrus Salomonsson och hans hustru Anna Kristina och deras sex barn tomhänta. De fick lämnade hemmet nere vid sjön där jorden var bördig och utsikten över sjön gudomlig.

Bara några hundra meter bort uppe i backen låg några släktingars hus som de fick arrendera eftersom de själva emigrerade till Amerika. Marken där var nästan var obrukbar med stora stenblock över hela tomten. Huset var i och för sig stort och vackert timrat men låg en aning skuggigt till nära skogbrynet, och till råga på allt med utsikt mot det gamla hemmet vid sjön.

De ekonomiska problemen fortsatte för Petrus och han förstod nog att en konkurs inte gick att undvika. Till slut såg annan utväg utan gick om morgonen den 4 oktober 1923 ut ur huset för sista gången. Han var då 46 år gammal.

I arkiven finns många konkurshandlingar att finna. När det gäller Petrus Salomonsson kan man bland annat läsa om vilka tillgångar familjen hade.

Sedan bouppteckning hållits efter vår den 4 sistlidna oktober avlidne fader; förre hemmansägaren Petrus Salomonsson i Östergensjö, och det därvid visat sig att hans efterlämnade tillgångar icke förslå till gäldande av boets skulder, få vi härmed vördsamt anhålla att få avträda boet till konkurs för att vinna befrielse från gälden. Bouppteckning över den avlidnes tillgångar och skulder bifogas. Östergensjö den 25 januari 1924

Tillgångar:
113 kronor 75 öre

Skulder:
20 144 kronor och 38 öre


Inte självklart skamligt

I 1700-talets Stockholm var det vanligt att folk gick i konkurs, så vanligt att det till och med skrevs sånger och pjäser om det. Carl Michael Bellman, som skrev en rad sånger om ämnet gjorde själv tre konkurser.

Stockholms stadsarkiv har i samarbete med Uppsala universitet skapat en databas som heter ”Tidigmoderna konkurser”, som är sökbar från en vanlig dator. Mats Hayen historiker vid Stadsarkivet har lett arbetet med att upprätta databasen.

1766 kom en ny konkurslagstiftning som gjorde att den som gick i konkurs slapp fly utomlands. Istället fick man rätt att försöka reda upp sina affärer och slapp utmätning så länge ärendet pågick.

Den nya lagstiftningen gjorde att antalet konkurser ökade. Bland Stockholms cirka 70 000 innevånare skedde nästan en konkurs per dag, berättar Mats Hayen. Den relativa anonymiteten gjorde att det nog var minde skamfyllt att göra konkurs i staden, tror Mats Hayen. På landet var det också vanligare att den som gick i konkurs var skyldig en enda person pengar. I staden fanns det oftast betydligt fler borgenärer.

Vid varje konkurs görs dels en bouppteckning, och dels en konkursförklaring, ett brev där den person som gör konkurs förklarar hur det kunde gå så illa,

-Det där brevet är ofta en guldgruva för släktforskare, kommenterar Mats Hayen., eftersom man kan få en förklaring direkt från den person som drabbas.

Att göra konkurs måste inte innebära skam och nesa.
-I vårt material ser vi att det finns båda ytterligheterna, dels de som tycker konkursen är en så stor skam att de inte vill leva längre, och i andra änden av skalan, de som ser att det finns pengar att tjäna på den nya arena som den nya lagstiftningen innebar, säger Mats Hayen.

I databasen Tidigmoderna konkurser kan du göra egna sökningar genom att klicka på den blå knappen Till databasen på sidan.

Jaksot(260)

Kersti och svartsjukedramat

Kersti och svartsjukedramat

Ett svartsjukedrama med rättsliga efterspel i början av 1800. Kersti Andersdotter vägrade hålla tyst om misstankarna om sin makes kärleksaffärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Olofstorp, Fänneslunda socken, pågick ett infekterat svartsjukedrama i början av 1800-talet. Kersti Andersdotter var rasande över sin make Svens besök hos grannfrun Lindesa. Hon var så arg att hon vägrade hålla tyst om sina misstankar. Det hela slutade i en rättslig process och Kersti dömdes till böter.Heidi Popper berättar om sin anmoder och efterspelet i Släktband.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

17 Helmi 202524min

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Lill-Nicke Nilsson från Dalasjö upplät sin gård för undervisning av barn i trakten. Fram till hans död så kämpade han för en skolbyggnad på orten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Undervisning av barn var något bonden och lekmannapredikanten Nils brann för. I Lappland på 1800-talet var det ont om lärare och skolbyggnader så Nils, även kallad Lill-Nicke, upplät sin gård till undervisning. I släktforskaren Helenes släkt sägs det att Nils åkte till Stockholm för att äska pengar till en skolbyggnad men han kom hem sjuk och gick bort snart efter det. Men var det verkligen så att han åkte till Stockholm? Och hur gick det med skolbyggnaden? Helene Engström har försökt att söka svar på sina frågor. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

10 Helmi 202524min

Mysteriet Anders Raivi

Mysteriet Anders Raivi

Anders Raivi är en känd och mytomspunnen figur i Ångermanland. Men vad stämmer egentligen om honom? Det tog släktforskaren Mats Karlsson reda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Andersson Raivi levde utanför Hoting i Ångermanland på 1700-talet. Släktforskaren Mats Karlsson har hört namnet Anders Raivi sedan han var liten. En dag såg han namnet ”Raivi” i kyrkoboken. Ditskrivet med blyerts bakom hans anfaders namn. Mats ville veta mer. Var Anders Raivi hans anfader? Och vad stämde egentligen om det som skrivits om Raivi tidigare? I Släktband går vi genom om vad som är sant kring den mytomspunne nybyggaren i Tåsjö. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

3 Helmi 202524min

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Det är 1880-tal och väckelserörelsen har slagit rot i Ekshärad. Sone Jonsson döms för att begravt sin dotter utan kyrkans närvaro. Men han överklagar, och vinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmlänningen Sone Jonsson valde att begrava sin dotter utan att kyrkans präst fick närvara. Familjen Jonsson hade gått med i Missionsförbundet, som så många andra i Sverige i slutet av 1800-talet. Släktforskaren Malin Axelsson berättar historien om Sone och hans övertygelse. Idéhistoriker i programmet är Peter Bennesved. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

27 Tammi 202524min

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda Mukkavaara ska ha varit gravid 24 gånger i sitt liv. Tillsammans med maken Johan levde hon ett strävsamt men också rikt liv på deras gård i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Matilda Mukkavaara levde med sin man Johan i en tornedalsk by med samma namn, Mukkavaara, under 1800- och 1900-talet. Matilda har själv berättat att hon under de barnafödande åren aldrig var tom ett helt år. Släktforskaren Tyra Helena Lindström har fått det till att Matilda måste ha varit gravid 24 gånger. Sex av barnen överlevde till vuxen ålder. I dagens Släktband får vi en inblick i det strävsamma liv som paret Mukkavaara levde på gården där både slitsamt arbete men också stunder av glädje var vanligt. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro

20 Tammi 202524min

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul reste och arbetade i USA, Argentina, Norge och Sverige som bergsingenjören runt sekelskiftet 1900. Släktforskaren Magnus fick en stor brevskatt i sin hand och fick in djup inblick i Pauls liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Paul Johnson gör succé som bergsingenjören i början av sekelskiftet 1900. Han reser runt i världen och arbetar. I USA blir han hyllad som ”metallsmältningens messias”. Magnus Cedergren har forskat på sin farmors farfar.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

13 Tammi 202524min

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

En sensommardag 1885 i Västerbottens djupa skogar blir postombudet Lovisa Näslund rånad och mördad. Mördaren är Erik Axel Mikaelsson, en berusad familjefar, desperat efter pengar. Gunnar har forskat om släktens mörka historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Sjöberg visste bara att familjen hade en ”mörk historia”, som hans far uttryckte det. När Gunnar blev äldre ville han veta mer och började släktforskare. Det visade sig att hans anfader Erik Axel Mikaelsson utförde ett brutalt rånmord i slutet av 1800. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor:Gunnar Sjöberg (2023), Håknäsmördaren på Långholmen : Berättelsen om familjen Mikaelsson, mordet i Håknäs 1885 och fängelsetiden på Långholmen 1886-1911

6 Tammi 202524min

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrn levde ett utsvävande liv med fest och kärlek, men också sorg och smärta. Det skriver hon om i sin lilla röda dagbok som släktforskaren Catarina fick i sin hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av sitt liv skriver Agnes Öhrn om sitt liv i en röd liten dagbok. Det är berättelser om fest, glamour, kärlek men också hjärtesorg. Släktforskaren Catarina Carlander hittade dagboken och fick lära känna sina kusiners mormor. Men dagboken var svårtolkad och slarvigt skriven. Och stämde verkligen allt? Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

30 Joulu 202424min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
rss-ikiuni
konginkangas
totuus-vai-salaliitto
sotaa-ja-historiaa-podi
rouva-diktaattori
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-sattuu-sita-suomessakin
historiaa-suomeksi
apinan-vuosi
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat
rss-iltanuotiolla
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
tiedetta-ja-sirkushuveja-vanhojen-aikojen-podcast