Farliga jobb förr
Släktband27 Tammi 2014

Farliga jobb förr

Under alla tider har det funnits farliga arbeten. När industrialismen kom i slutet av 1800- talet stiftade man för första gången lagar om arbetarskydd. Men vägen dit var lång och vissa arbeten fortsatte att vara farliga lång tid därefter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett av de kanske mest riskfyllda yrkena som skördade offer varje år var flottningsarbetet. I strida och kalla strömmar skulle timret slussas nedströms på sin färd mot sågverk och massafabriker. Flottningsarbetare i alla åldrar balanserade på stockarna och de enorma krafterna i de virvlande strömmarna äventyrade de enkla träbåtarna som användes i arbetet.

Bror Kristiansson minns fortfarande den där dagen då katastrofen drabbade hans familj i Forsmark i Västerbotten.

- Det var en dag under sommaren 1942 då jag själv var åtta år. På morgonen då jag vaknade såg jag att min mamma och farmor Josefina Israelsson satt på bron hemma och var ledsna, berättar Bror Kristiansson.

- Jag hörde då att det hade hänt en olycka i en av de två forsarna som finns i Forsmark. I den nedre forsen brukade man under flottningstider "ränna forsen" med båt. Två roddare som rodde mot strömmen och det hade gått bra tidigare, men den här gången satt min far och min farbror Erik i båten.

Båten träffade en sten och de två bröderna hamnade i det mycket strömma och kalla vattnet. Erik som var simkunnig försökte hjälpa Brors far Henning, men klarade sig inte. Henning hade tur som fick tag i en bit av båten som han fick tag i och kunde flyta nerströms till lungnare vatten. Erik däremot klarade sig inte.

- Troligtvis träffades han av en sten. Man sökte länge efter honom och det tog en hel månad innan man hittade honom i Umnässjön, berättar Bror Kristiansson.

- Erik var 32 år när han drunknade. Och fastän de som arbetade med flottningen var vana utemänniskor kom olyckan som en chock.

Bror Kristiansson minns hur farmor Josefina tog Eriks bortgång mycket hårt. Och ännu värre blev det ett år senare när sonen Ragnar dog i en granatolycka i Kiruna där han var inkallad i militärtjänst.

- Det var en grupp som skulle öva granatkastning med skarpa granater och då råkade en av dem tappa en granat i den rop där Ragnar stod.

Bror tar fram några handlingar som sparats i alla år. Bland annat ett brev från en riksdagsman som tycker att Josefin blivit prövad ovanligt hårt.

Bror tvivlar på om familjen fick någon ersättning efter flottningsolyckan. När det gällde handgranatolyckan utgick en ersättning på 250 kronor. Men efter att kistan betalats och körts ner till Umnäs kyrka från Kiruna återstod enbart 32 kronor, berättar Bror Kristiansson.

Vid vp 321-70-441 Kristianssons bortgång översändes till eder 125 kronor.

Därefter återstår 125 kronor enär statens begravningshjälp uppgår till 250 kronor. Av dessa senaste 125 kronorna hava 92 kronor och 62 öre utbetalats till Ella Karlssons begravningsbyrå i Kiruna enligt bifogad avskrift av hennes räkning.

Återstår därför ett belopp av 32 kronor och 38 öre vilket kommer att till eder utbetalas genom krigskassa 293 vid Kiruna Fostab.

Fältpost 42133 den 25 maj 1943

Yrkesinspektionen

När industrisamhället växte fram under slutet av 1800-talet så hände det många olyckor vid farliga maskiner som saknade ordentliga skyddsutrustningar.

1890 inrättades Arbetsfarelagen, som bland annat innebar att man i landet inrättade tre yrkesinspektörer. Ganska snart insåg man att det behövdes fler, och yrkesinspektionerna blev regionala. Deras dokument finns idag på Landsarkiven, men på de flesta ställen är materialet gallrat. Det gäller dock inte i Göteborg, som är ett typarkiv som ska få finnas kvar i ogallrat skick. Här finns dokument som rör arbetsplatser i Älvsborg, Skaraborg, Göteborg och Halland.

Karl Magnus Johansson är arkivarie och han har påbörjat ett arbete med att göra materialet sökbart i en databas, ett arbete som ännu har en bra bit kvar innan det är klart. Han har plockat fram material från ett av de stora varven, Götaverken.

- Det är ett omfattande material från just Götaverken som var en stor och farlig verksamhet, säger han. Här finns, bland mycket annat, beskrivningar av olyckor, hur de gått till och förslag till åtgärder så att liknande olyckor ska kunna undvikas i framtiden.

Det fanns lagstiftning som reglerade arbetstidsbestämmelser, inte minst för minderåriga och kvinnor, och det finns flera exempel på att Götaverkens direktör får betala böter som ansvarig för att företaget använt minderåriga. Men också föräldrarna till minderåriga kunde få böta en slant om de varit medvetna om att minderåriga arbetat på kvällar och på övertid.

Den som var mellan 14 och 18 år fick i början av 1900-talet arbeta som längst 10 timmar om dagen, men inte mellan klockan 20 på kvällen och 6 på morgonen.

Man förstår av yrkesinspektionens material att Götaverken verkligen var en farlig arbetsplats, olycksrapporterna radas upp. Och det var just den sortens arbetsplatser man tänkte på när Yrkesinspektionen startades, berättar Karl Magnus Johansson.

- Det är tung industri som man lägger krut på att inspektera, och till en början var det bara fråga om industriell verksamhet i privat regi som man inspekterade.

- Man exkluderade från början byggnadsarbete och jordbruksarbete.
Med tiden så vidgades arbetsmiljöbegreppet och fler och fler arbetsställen hamnade under yrkesinspektionens kontroll.

Vi tittar på en rapport om en fruktansvärd olycka med dödlig utgång, där det finns med allt från beskrivningar av händelsen till ritningar över de maskiner som varit inblandade.

Alla rapportmappar i Yrkesinspektionens arkiv är inte lika stora och omfattande som Götaverkens. Vissa företag, med få anställda och mindre farliga moment är betydligt tunnare. Men hos de flesta finns det med beskrivningar över hur många anställda företaget har, hur många av dem som är kvinnor respektive män och hur gamla de är, man får veta vilka arbetstiderna var och hur långa raster man hade.

Karl Magnus Johansson har plockat fram en mapp från en tvättanstalt, en i huvudsak kvinnlig arbetsplats. Också där hände olyckor. Vi finner snabbt en händelse från 1937 där en ung flicka på bara 16 år som fastnar med handen i en varmmangel. Flickan blev kvar på sjukhus i flera månader efter olyckan.

Det finns mycket material i Yrkesinspektionens arkiv som överraskat Karl Magnus Johansson.

- Det finns mycket här som man inte vet om vår historia, det ger en bild av vår arbetsplatshistoria. Mycket är ruskigt, inte minst när det finns kvar fotografier från olyckor. Mycket är också sekretessbelagt. Allt som gäller uppgifter som är yngre än 50 år om personers hälsotillstånd måste sekretessbedömas i förväg.

- Också uppgifter som rör enskilda personers anmälningar av missförhållanden lyder under 50-årig sekretess, slutar Karl Magnus Johansson.

Jaksot(260)

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris Frykholm lämnade sin man och började umgås med Klarabohemerna i 40-talets Stockholm. Christina Kellberg ville veta mer om sin mormors liv som fick ett sorgligt slut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Christina, Chris, Frykholm kommer till Stockholm under andra världskriget vill hon slå sig fri. Hon lämnar sin man och börjar umgås med Klarabohemerna och har drömmar om att börja skriva. Men en dag grips hon av polis för att hon stulit ransoneringskuponger. Hon döms till fängelse och när hon kommer ut är hon sig inte lik. Hennes liv slutar tragiskt med ett självmord och släktforskaren och journalisten Christina Kellberg växer upp utan att ha fått veta så mycket om sin mormor. I Släktband berättar Christina om sin mormor Chris liv.Medverkande: Peter Bennesved, idéhistoriker.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor: Christina Kellberg (2011), Kupongtjuven: min mormors förlorade heder

23 Joulu 202424min

Lilly Ström valde ett liv på havet

Lilly Ström valde ett liv på havet

Lilly arbetade ombord på fartyg i början av 1900. Hon lämnade bort sina döttrar, men behöll kontakten tills hon dog i lungsot ombord på ett fartyg. Kerstin Winell har forskat på sin mormors mor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sundsvallskvinnan Lilly Henrietta Ström valde att leva sitt liv på havet i början av 1900. Hon lämnade bort sina döttrar för att arbeta ombord på fartyg tills hon dog i lungsot vid Englands kust. Släktforskaren Kerstin Winell har forskat på sin hemliga mormors mor och berättar hennes historia.Medverkande: Melissa Rydqvist, arkivarie på Sjöhistoriska museet. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro

16 Joulu 202424min

Soldaten Sven Ahl och döden

Soldaten Sven Ahl och döden

Den unge soldaten Sven lämnar fru och ett litet barn efter sig när han insjuknar och dör i Stralsund. Sven hann varken kriga eller se sin son växa upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Soldaten Sven Ahl från Småland var bara 22 år gammal när han dog i svenska Pommern. Charlie Karlsson har forskat på sin farmors farfars far och hans ättlingar. Han fann en historia om en ung man som gick från bondson till soldat för att sedan lämna en fru och en son efter sig i ett oroligt Sverige. Källor: Intervju: Hugo Nordland, fil dr i historia, redaktör bokförlaget Historiska Media Litteratur: Hugo Nordland (2015), Känslor i krig - sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788-1814, Agerings bokförlag. Lars Ericson Wolke (2020), Stridens verklighet – döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814, Historiska Media Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

5 Helmi 202424min

Rika Maja – kvinnan som vägrade erkänna staten

Rika Maja – kvinnan som vägrade erkänna staten

Rika Maja skulle bli berömd för att vägra erkänna den svenska staten och som aldrig släppte den samiska tron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Släktband börjar med berättelsen om den forne nåjden Rika Majas som levde mellan 1661 och 1757 och slutar ungefär 200 år senare med fyra bröder i Malå som tvingas överge sina marker när nybyggarna kommer. Jörgen Stenberg i Malå älskar att släktforska och genom jojken så har han fått liv i namnen han har hittat. Källor till programmet:Intervjuer:Olle Sundström, docent i religionshistoria vid Umeå universitet, redaktör för bland annat De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna (2016), Artos. https://www.umu.se/personal/olle-sundstrom/ Krister Stoor, universitetslektor i samiska vid Umeå universitet som bland annat studerat jojk. https://www.umu.se/personal/krister-stoor/ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2%3A140651/FULLTEXT01.pdfGudrun Norstedt, skogshistoriker vid Umeå universitet som studerat samisk användning av mark och resurser i äldre tid. https://www.umu.se/personal/gudrun-norstedt/ Litteratur: Lennart Lundmark (1998), Så länge vi har marker – samerna och staten under 600 år, Rabén Prisma Lennart Lundmark (2008), Stulet land – svensk makt på samiskt land, Ordfront Lilian Ryd, artikel i Populär Historia 2015:9, Kampen om Lappmarken - samernas historia s.18-30Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

29 Tammi 202424min

Djurläkaren som slutade resa

Djurläkaren som slutade resa

Andreas Wilhelm Roos var en resande djurläkare i Norge och Sverige under 1800-talet. Han var ofta i klammeri med rättvisan. Innan hans död levde han som bofast och resandearvet nämndes aldrig i släktforskaren Thomas Lindgrens familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Släktforskaren Thomas Lindgren upptäckte sin resandesläkt när han på äldre dagar började släktforska. Det slutade med en bok om Andreas Wilhelm Roos som levde mellan 1818-1872 i Sverige och Norge. Han försörjde sig som korgmakare och resande djurläkare och fick 16 barn med sju kvinnor. Andreas Wilhelm valde till sist att bosätta sig i Jämtland. Det här är en historia om en mans liv på vägarna och kampen om att överleva och försörja sin familj. Källor till programmet: Boken ”Djurläkaren som slutade resa” av Thomas LindgrenIntervjuer:Bo Lindvall, släktforskare, författare till Anor från landsvägen – Hur jag finner mina förfäder bland resandefolket (2014), Sveriges släktforskarförbundBritt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare magasinet Dikko, om resandekultur och romsk kulturhttps://dikko.nuLitteratur:Gunborg A Lindholm (1995), Vägarnas folk – de resande och deras livsvärld, Etnologiska föreningen i VästsverigeÖvrigt:Bohusläns museum:https://www.bohuslansmuseum.se/livet-pa-vagen/https://www.bohuslansmuseum.se/kunskapsbanken_bohuslans_historia/snarsmon/Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

22 Tammi 202424min

Maria Otilia lämnade sin nyfödda för ett nytt liv i Amerika

Maria Otilia lämnade sin nyfödda för ett nytt liv i Amerika

1899 åker den unga Maria Otilia Johansson från Värmland till Amerika. Hon kan varken språket och ingen väntar på henne när hon kommer fram. Bakom sig lämnar hon sin nyfödda flicka Helga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Charlotte Stodes pappas farmor Helga Nilsson gick bort lämnade hon efter sig två fotografier av en okänd kvinna. Charlotte och hennes pappa började nysta i Helgas liv och fick då veta att Helgas mamma, Maria Otilia, lämnat bort henne och skapat sig ett nytt liv i Amerika. Källor till programmet: Intervjuer: Johanna Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitet https://liu.se/medarbetare/johsk08 https://liu.se/forskning/barnavard-till-salu Lotta Vikström, docent i historia, Umeå universitet https://www.umu.se/personal/lotta-vikstrom/ Håkan Nordmark, historiker och museipedagog, Utvandrarnas hus/Kulturparken Småland https://kulturparkensmaland.se/ Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erlingslaktband@sverigesradio.se

15 Tammi 202424min

Sjökaptenen som vann över kaparna

Sjökaptenen som vann över kaparna

En decembermorgon 1811 blir sjökapten Anders Hindrikssons fartyg kapat av fransoser, men besättningen lyckades övermanna kaparna och ta galeasen Silvander i hamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På en resa med galeasen Silvander den 17 december 1811 blev kapten Anders Hindrikssons skepp upphunnet av ett franskt kaparfartyg vid Hallands Väderö. Kaparkaptenen tvingade till sig skeppspapperen och lämnade kvar två beväpnade män ombord på Silvander som beordrades att segla till dansk hamn. Anders besättning lyckades övermannades de två männen och slänga deras vapen i sjön. Vid slagsmålet som följde kastades en av kaparna i sjön och drunknade. Den andre bands fast ombord. Den här historien har Gunilla Andersson från Halland kunnat läsa sig till i förhör som gjordes med hennes anfader Anders Hindriksson, senare Grill, när han kom i land med galeasen Silvander. En spännande berättelse om dåtidens kaparsystem och en modig sjökapten med besättning som lyckades vinna över kaparna. Källor:Intervjuer:Leos Müller, professor i historia, inriktning maritim historia, Stockholms universitethttps://www.su.se/profiles/lml-1.187463Karl Hellervik, intendent/pedagog, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborghttps://www.sjofartsmuseetakvariet.se/Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

8 Tammi 202424min

Christina – en överlevare i fattigkvarteren

Christina – en överlevare i fattigkvarteren

Hunger, kyla och smuts hör vardagen till i Vita bergen i Stockholm på 1800-talet. Här lever Christina som mister sina män och tvingas lämna bort sina barn. Det är en kamp för ett dräglig liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christina Wilhelmina Ekström lever ett hårt liv i ett av Stockholms fattigaste kvarter, Vita bergen på söder. Det är 1800-talets andra hälft och här bor människor i trånga skjul med följeslagarna hunger, kyla och sjukdomar. Anne Marie Johansson Hernander har skapat sig en bild av Christinas liv genom sin släktforskning. Christina får flera barn som lämnas bort, hennes män dör men trots det så strävar hon framåt. Vi får en inblick i de fattigaste liv i Stockholm på 1800-talet och kampen för att klara sig som fattig kvinna. Källor:Intervjuer:Johann Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitethttps://liu.se/medarbetare/johsk08https://liu.se/forskning/barnavard-till-saluRebecka Lennartsson, docent i etnologi, forskningschef Stockholms stadsmuseumhttps://stockholmia.stockholm/forlag/forfattare/rebecka-lennartsson/Lena Kallenberg, författarehttp://www.lenakallenberg.com/https://sv.wikipedia.org/wiki/Lena_KallenbergLitteratur:Ewa Bergdahl (2015), Träruckel, nödbostäder och spisrum – om arbetarnas bostadsförhållanden på Maria Sandels tid, Maria SandelsällskapetArkivhjälp från Riksarkivet i LundProgrammet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erlingslaktband@sverigesradio.se

1 Tammi 202424min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
konginkangas
rss-ikiuni
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-sattuu-sita-suomessakin
tiedetta-ja-sirkushuveja-vanhojen-aikojen-podcast
historiaa-suomeksi
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat
apinan-vuosi
romani-podcast