Lilly blev övergiven och lämnades på barnhem
Släktband18 Tammi 2021

Lilly blev övergiven och lämnades på barnhem

När Lillys pappa träffade en ny kvinna kastade han ut Lilly och hennes mamma. De försökte klara sig men situationen blev ohållbar och till slut hamnade Lilly på barnhem. Adoptioner blev möjliga först 1918.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lilly föddes 1907 i byn Rösta i Sollefteå. Hennes föräldrar var gifta och utifrån sett såg nog den lilla familjen ut att leva ett högst normalt familjeliv. Men under ytan var det allt annat än bra. Lilly var bara 7 år när hennes pappa kastade ut henne och mamma Helena Johanna och lämnade dem att klara sig bäst de kunde.

- När situationen blev ohållbar gick de hem igen men Helena fick bara stanna ett kortare tag och pappan ordnade så att Lilly kom till barnhemmet i Rösta, berättar Lillian Raab som är dotterdotter till Lilly och som släktforskat länge om familjens öde.

Lilly var bara 15 år när hon lämnade barnhemmet och förväntades då klara sig själv.

När Lilly var 20 år blev hon gravid och kände sig tvungen att adoptera bort flickan som hon döpte till Eivor eller "ej vår". Även nästa flicka, Solveig, adopterades bort.

Adoptioner blev inte möjliga att genomföra förrän 1918, då en ny lag kom till. Vid den här tiden fanns det många fattiga barn som inte fick den omsorg de behövde, och adoptioner skulle vara ett sätt att råda bot på det.

Cecilia Lindgren forskar om barns villkor vid Linköpings universitet, och har studerat adoptioner.

När lagstiftningen var ny hade man så kallade svaga adoptioner, vilket innebar att barnet kunde ärva sina adoptivföräldrar men inte föräldrarnas släktingar, och att adoptionen kunde upphävas om adoptivföräldrarna inte skötta sina åtaganden på ett bra sätt.

I början såg man det också som en självklarhet att barnet skulle ha fortsatt koppling till sin biologiska familj.

Med tiden ändrade sig dock synen på adoptioner. På 1950-talet tyckte man att det viktiga var den nya familjen, och ville att alla band med den biologiska familjen skulle klippas. På så sätt skulle en ny ”riktig” familj kunna bildas. Vid den här tiden hade också inställningen till de adopterade barnen ändrats, nu menade man att de kunde vara ett potentiellt problem. Därför infördes en regel som sa att om det inom fem år efter adoptionen upptäcktes att barnen haft en medfödd skada eller liknande, så kunde adoptionen hävas.

De allra flesta adoptioner har lämnat efter sig utlåtanden både om de biologiska och adoptionsföräldrarna, och för adoptioner som genomfördes före 1950 kan det finnas utlåtanden att hämta i arkiven.

Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
slaktband@sverigesadio.se

Jaksot(259)

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Nilsson och kampen för en skola i Lappland

Nils Lill-Nicke Nilsson från Dalasjö upplät sin gård för undervisning av barn i trakten. Fram till hans död så kämpade han för en skolbyggnad på orten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Undervisning av barn var något bonden och lekmannapredikanten Nils brann för. I Lappland på 1800-talet var det ont om lärare och skolbyggnader så Nils, även kallad Lill-Nicke, upplät sin gård till undervisning. I släktforskaren Helenes släkt sägs det att Nils åkte till Stockholm för att äska pengar till en skolbyggnad men han kom hem sjuk och gick bort snart efter det. Men var det verkligen så att han åkte till Stockholm? Och hur gick det med skolbyggnaden? Helene Engström har försökt att söka svar på sina frågor. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

10 Helmi 202524min

Mysteriet Anders Raivi

Mysteriet Anders Raivi

Anders Raivi är en känd och mytomspunnen figur i Ångermanland. Men vad stämmer egentligen om honom? Det tog släktforskaren Mats Karlsson reda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders Andersson Raivi levde utanför Hoting i Ångermanland på 1700-talet. Släktforskaren Mats Karlsson har hört namnet Anders Raivi sedan han var liten. En dag såg han namnet ”Raivi” i kyrkoboken. Ditskrivet med blyerts bakom hans anfaders namn. Mats ville veta mer. Var Anders Raivi hans anfader? Och vad stämde egentligen om det som skrivits om Raivi tidigare? I Släktband går vi genom om vad som är sant kring den mytomspunne nybyggaren i Tåsjö. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

3 Helmi 202524min

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Bestämde Sone begravde sitt barn utan kyrkans medverkan

Det är 1880-tal och väckelserörelsen har slagit rot i Ekshärad. Sone Jonsson döms för att begravt sin dotter utan kyrkans närvaro. Men han överklagar, och vinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmlänningen Sone Jonsson valde att begrava sin dotter utan att kyrkans präst fick närvara. Familjen Jonsson hade gått med i Missionsförbundet, som så många andra i Sverige i slutet av 1800-talet. Släktforskaren Malin Axelsson berättar historien om Sone och hans övertygelse. Idéhistoriker i programmet är Peter Bennesved. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

27 Tammi 202524min

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda – gravid över 20 gånger

Matilda Mukkavaara ska ha varit gravid 24 gånger i sitt liv. Tillsammans med maken Johan levde hon ett strävsamt men också rikt liv på deras gård i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Matilda Mukkavaara levde med sin man Johan i en tornedalsk by med samma namn, Mukkavaara, under 1800- och 1900-talet. Matilda har själv berättat att hon under de barnafödande åren aldrig var tom ett helt år. Släktforskaren Tyra Helena Lindström har fått det till att Matilda måste ha varit gravid 24 gånger. Sex av barnen överlevde till vuxen ålder. I dagens Släktband får vi en inblick i det strävsamma liv som paret Mukkavaara levde på gården där både slitsamt arbete men också stunder av glädje var vanligt. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro

20 Tammi 202524min

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul Johnson – den äventyrliga bergsingenjören

Paul reste och arbetade i USA, Argentina, Norge och Sverige som bergsingenjören runt sekelskiftet 1900. Släktforskaren Magnus fick en stor brevskatt i sin hand och fick in djup inblick i Pauls liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Paul Johnson gör succé som bergsingenjören i början av sekelskiftet 1900. Han reser runt i världen och arbetar. I USA blir han hyllad som ”metallsmältningens messias”. Magnus Cedergren har forskat på sin farmors farfar.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

13 Tammi 202524min

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

Håknäsmordet – berättelsen om familjen Mikaelsson

En sensommardag 1885 i Västerbottens djupa skogar blir postombudet Lovisa Näslund rånad och mördad. Mördaren är Erik Axel Mikaelsson, en berusad familjefar, desperat efter pengar. Gunnar har forskat om släktens mörka historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Sjöberg visste bara att familjen hade en ”mörk historia”, som hans far uttryckte det. När Gunnar blev äldre ville han veta mer och började släktforskare. Det visade sig att hans anfader Erik Axel Mikaelsson utförde ett brutalt rånmord i slutet av 1800. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor:Gunnar Sjöberg (2023), Håknäsmördaren på Långholmen : Berättelsen om familjen Mikaelsson, mordet i Håknäs 1885 och fängelsetiden på Långholmen 1886-1911

6 Tammi 202524min

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrns flärdfulla liv

Agnes Öhrn levde ett utsvävande liv med fest och kärlek, men också sorg och smärta. Det skriver hon om i sin lilla röda dagbok som släktforskaren Catarina fick i sin hand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av sitt liv skriver Agnes Öhrn om sitt liv i en röd liten dagbok. Det är berättelser om fest, glamour, kärlek men också hjärtesorg. Släktforskaren Catarina Carlander hittade dagboken och fick lära känna sina kusiners mormor. Men dagboken var svårtolkad och slarvigt skriven. Och stämde verkligen allt? Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

30 Joulu 202424min

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris Frykholm lämnade sin man och började umgås med Klarabohemerna i 40-talets Stockholm. Christina Kellberg ville veta mer om sin mormors liv som fick ett sorgligt slut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Christina, Chris, Frykholm kommer till Stockholm under andra världskriget vill hon slå sig fri. Hon lämnar sin man och börjar umgås med Klarabohemerna och har drömmar om att börja skriva. Men en dag grips hon av polis för att hon stulit ransoneringskuponger. Hon döms till fängelse och när hon kommer ut är hon sig inte lik. Hennes liv slutar tragiskt med ett självmord och släktforskaren och journalisten Christina Kellberg växer upp utan att ha fått veta så mycket om sin mormor. I Släktband berättar Christina om sin mormor Chris liv.Medverkande: Peter Bennesved, idéhistoriker.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor: Christina Kellberg (2011), Kupongtjuven: min mormors förlorade heder

23 Joulu 202424min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
rss-ikiuni
konginkangas
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-sattuu-sita-suomessakin
apinan-vuosi
rss-peter-peter
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat
historian-nurkkapoyta
rss-iltanuotiolla