När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker (nymxad repris)

När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker (nymxad repris)

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.


Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.


I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.


Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.


Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.

Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är tvåårig.


Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.


Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.


Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(766)

Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om (nymixad repris)

Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om (nymixad repris)

Den 5 juni 1967 gick israels flygvapen till anfall mot Egypten, Syrien och Jordanien. På några timmar hade Israels grannländers flygvapen utplånats. Med israeliskt flygherravälde och bättre tränade tr...

4 Maalis 202348min

Världens äldsta runsten berättar

Världens äldsta runsten berättar

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den ti...

1 Maalis 20231h 2min

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget (nymixad repris)

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget (nymixad repris)

Det fanns bara plats för ett imperium runt Medelhavet. Efter att Karthago förlorat det första puniska kriget i kampen med Rom blev fredsfördraget mycket hårt för förloraren Karthago i form av högt kri...

25 Helmi 202348min

Baltikums långa väg till självständighet

Baltikums långa väg till självständighet

Sovjetunionen var aldrig den monolitiska stat som många trodde i Västvärlden. Efter Stalins död 1953 kunde de sovjetiska rådsrepublikerna i Baltikum förhandla fram ett visst utrymme i förhållande till...

22 Helmi 20231h 2min

Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp (nymixad repris)

Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp (nymixad repris)

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och...

18 Helmi 202343min

Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började plan...

15 Helmi 202354min

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden (nymixad repris)

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden (nymixad repris)

Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samti...

11 Helmi 202355min

Romanens segertåg i det borgerliga samhället

Romanens segertåg i det borgerliga samhället

Romanen som vi känner den föds i slutet på 1700-talet och slår på några årtionden ut verseposet och poesin. Ny tryckteknik, fotogenlampan och moderna kommunikationer gjorde romanen tillgänglig för en ...

8 Helmi 202359min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
seitseman
sita
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
i-dont-like-mondays
hupiklubi
ihme-ja-kumma
poks
uutiscast
antin-palautepalvelu
kolme-kaannekohtaa
mamma-mia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-murhan-anatomia
yopuolen-tarinoita-2
rss-palmujen-varjoissa
aikalisa
kummitusjuttuja
taskula-trishin