När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker (nymxad repris)

När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker (nymxad repris)

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.


Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.


I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.


Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.


Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.

Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är tvåårig.


Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.


Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.


Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(766)

Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval (nymixad repris)

Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval (nymixad repris)

Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska kläd...

17 Syys 202247min

Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtionssamhället

Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtionssamhället

De finska marknadsplatserna kring förra sekelskiftet avspeglade att Finland var en del av det ryska kejsardömet där tatarer från trakten av Nizhnij Novgorod kunde trängas med judiska veteraner och bon...

14 Syys 202247min

Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän (nymixad repris)

Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän (nymixad repris)

När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvin...

10 Syys 202257min

Konservatismen – ett barn av upplysningen

Konservatismen – ett barn av upplysningen

Konservatismen som en sammanhållen ideologi föddes när den irländska politikern Edmund Burke publicerade boken Reflektioner om revolutionen i Frankrike i november år 1790. Burke var mycket kritisk til...

7 Syys 202257min

Alfred Nobels hemliga livsdröm (nymixad repris)

Alfred Nobels hemliga livsdröm (nymixad repris)

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem...

3 Syys 202258min

Anders Chydenius – den svenska liberalismens fader och hans efterföljare

Anders Chydenius – den svenska liberalismens fader och hans efterföljare

De liberala idéerna fick ett stort genomslag under frihetstiden när Sverige fick världens första tryckfrihetsförordning år 1766. En av de drivande bakom reformen var den österbottniske prästen Anders ...

31 Elo 20221h 2min

Dödslägren efter finska inbördeskriget (nymixad repris)

Dödslägren efter finska inbördeskriget (nymixad repris)

Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år p...

27 Elo 202242min

Kleopatra och Antonius

Kleopatra och Antonius

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus...

24 Elo 202242min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
seitseman
sita
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
hupiklubi
ihme-ja-kumma
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
uutiscast
kolme-kaannekohtaa
mamma-mia
rss-murhan-anatomia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
yopuolen-tarinoita-2
rss-palmujen-varjoissa
aikalisa
taskula-trishin
kummitusjuttuja