Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Tidningen Ångermanland lät en dömd våldtäktsman gråta ut i tidningen, medan den utsatta kvinnan inte fick komma till tals alls. Vi granskar en havererad våldtäktsrapportering. Möt vänsterskådisen Hans Mosesson som efter tretton år lämnar rollen som ICA-Stig i världens längsta reklamsåpa. Om att bli ett varumärke och om möjligheten att slå sig fri. Och om försvunna hästen Helge som har haft ett medialt genomslag utöver det vanliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snedvriden våldtäktsrapporteringAtt bli våldtagen är utan tvekan ett av de värsta brott du kan utsättas för. Men det vidriga kommer inte alltid bara från det fysiska och psykiska övergreppet i sig utan påverkas också av hur omvärlden ser på och beskriver det som skett. Det är inte ovanligt att offret skuldbeläggs och om redaktionerna inte sköter sig så kan medierna bidra till det. Tidningen Ångermanland har fått hård kritik för just det här. Trots att den kända företagsledaren på orten är dömd i både tingsrätt och hovrätt lät tiningen honom träda fram och oemotsagt bedyra sin oskuld. Våldtäkten reduceras samtidigt och beskrivs som ”tafs”. Den utsatta kvinnan får inte alls komma till tals, trots att hon aktivt söker redaktionen. Vår reporter Alexandra Sannemalm åkte till Sundsvall och träffade huvudpersonen som aldrig fick höras. Helgehype i mediernaDet började med ett gammalt hederligt tips och en blygsam artikel i den lilla lokaltidningen. Men den bortsprungna hästen Helge visade sig snabbt ha potential utöver det vanliga när det gäller att skapa engagemang och snart var klicksuccén ett faktum. Bara hashtaggen #JeSuisHelge saknas. Samtidigt som 80 000 poliser jagade de båda så kallade terrorbröderna i Paris inför världens alla kameror så livebevakades jakten på hästen Helge i Norrtälje – även där med helikopter och värmesökande kamera. Vart har den 10-åriga nordsvensken tagit vägen? Therese Rosenvinge har tagit reda på hur det kommer sig att sökandet efter en häst kunnat bli en av den här månadens stora medieföljetonger. Jack Werner: ”Språkförbistringen blir ett krokben – som syns i nyhetsflödet”Saudiarabien, Nordkorea och många andra diktaturer bryter regelbundet mot de mänskliga rättigheterna. Samtidigt tycks flera av de här länderna ha fått en sorts “knäppa klipp-status” på svenska redaktioner. Vår sociala medier-krönikör Jack Werner tycker det är dags att börja ta nyhetsflödet från dessa länder på större allvar och sluta sprida obekräftade klickisar och oemotståndliga rubriker. Att bli ett levande varumärkeHans Mosesson har blivit ICA-Stig med hela svenska folket. Efter tretton år som den snåla handlaren i världens längsta reklamsåpa, har han nu meddelat att han slutar.
 Men hur är det att ha gått från vänsterskådis i Nationalteatern – som kämpade mot kommersialismen och kapitalismen – till att ha blivit ett vandrande varumärke för ett företag. Hur blev det så?
 Och hur lyckas reklam bli så folklig så att det nästan inte känns som reklam längre? Vår reporter Jonna Westin har tagit reda på det.

24 Tammi 201534min

I Frankrike växer kritiken om publicistisk feghet från omvärlden. I veckan har debatten tilltagit om vad Charlie Hebdos teckningar egentligen står för. Flera länder som manifesterat sitt till stöd för Charlie Hebdo och yttrandefriheten är samtidigt länder som på hemmaplan bekämpar just yttrandefriheten, ibland på de grymmaste sätt. Dokumentärserien Fosterland blev uppmärksammad för ett svårt etiskt dilemma. Men SVT förekom frågorna och fick en PR-framgång på köpet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inget sig likt i franska medierEn vecka efter terrordåden i Paris är inget sig likt i de franska medierna. Det tryckta ordet har fått mer kraft och tidningshandlarna säljer som aldrig förr. Uppslutningen från omvärlden har varit stor liksom det enhälliga fördömandet av terrorismen. Men i Frankrike har många också upprörts över vad man menar är publicistisk feghet i omvärlden – särskilt i de angloamerikanska länderna där få tidningar velat, eller vågat, visa satirteckningarna från Charlie Hebdos senaste nummer. Johan Tollgerdt rapporterar från Paris.Vad är Charlie Hebdo?Je suis Charlie (Jag är Charlie) fick omedelbar spridning efter dådet. Det blev ett uttryck för att stå upp för yttrandefriheten, och uttrycka stöd för offren. Något vi rapporterade om förra veckan.Men den här veckan har debatten också kommit handla om tidningens innehåll, och om vad Charlie Hebdo egentligen är och står för. Vid sidan om #JesuisCharlie ger nu även #JenesuispasCharlie många träffar. Therese Rosenvinge har tittat närmre på den debatt om att vara eller inte vara Charlie som uppstått i veckan.Efter extremistdådet förra veckan samlades miljontals människor på Place de la Republique mitt i Paris massiv manifestation och frihetsmarsch.Hycklande stöd från yttrandefrihetens förtryckareI ett första led gick anhöriga till de 17 personer som fallit offer för terrorattacken. I andra ledet världsledare från 40 länder, som tågade för yttrandefriheten – svartklädda och arm i arm. Där återfinns statsmän från Egypten, Turkiet, Jordanien och Ryssland – länder som är yttrandefrihetens dödgrävare på hemmaplan. Saudiarabien var ett annat land som tog avstånd från dådet, men som samtidigt offentligt piskar den bloggaren Raif Badawi. Han är dömd till 1000 piskstraff och 10 års fängelse för att på sin blogg ifrågasatt landets utveckling. Reporter: Alexandra SannemalmOBS: Vi sade felaktigt i reportaget att den saudiske bloggaren Badawi piskades under fredagen. Lyckligtvis stämmer inte det - Saudiarabien beslöt att inställa piskningen, av allt att döma av hälsoskäl. Dilemmat som vändes i PR-framgångÄr en reporter främst människa eller journalist? Det dilemmat ställdes SVT:s reporter Fredrik Önnevall inför under arbetet med den aktuella serien Fosterland. Redan innan serien börjat sändas hade den fått stor publicitet. Men frågan är om SvT och Önnevall inte i praktiken duckat för frågan – både ätit kakan och haft den kvar. Kan man göra så? Och blev inte det etiska dilemmat till slut en fantastisk PR-framgång för publicservicebolaget? Det frågade sig vår reporter Arvid Hallberg som träffade Fredrik Önnevall i TV-huset i Malmö.

17 Tammi 201534min

Vi ägnar hela programmet åt den värsta attacken mot medier i Europa sedan andra världskriget. Om risken för självcensur, publicistisk feghet, satirens roll i samhället och Charlie Hebdos framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Charlie Hebdo överlever - rapport från ParisFörra veckan sände Medierna ett specialprogram om hoten mot journalistiken. 2014 var ju ett mörkt år men 2015 har inlett nattsvart. I veckans program hörs röster från Paris inklusive en av de nu mördade satirtecknarna och också flera svenska publicister. Bland de döda på redaktionen i Paris fanns Georges Wolinski och Jean Cabut – som sedan 1960-talet förkroppsligat den franska traditionen av en gränslös och hånande satir av allt och alla i offentligheten. Men de hade nu på sin ålders höst - 76 respektive 80 år gamla när de dog - fått en plats i många fransmäns hjärta inte bara som provokatörer. Någon liknade chocken vid mordet på Wolinski vid att Hasse Alfredson mördats.Johan Tollgerdt är reporter. Och han träffade för några år sen just satirtecknaren Jean Cabut. Lätt säga "Jag är Charlie" – men svårare vara det Je suis Charlie - jag är Charlie - den parollen fyller nu sociala medier och demonstrationståg. Hela världen visar sitt stöd för skämttecknarna som fick betala för sina bilder i blod.Att säga "Jag är Charlie" är lätt och kostar inget. Men att VARA Charlie och i solidaritet med tidningen Charlie Hebdo publicera bilderna – det kräver mod och kan få fruktansvärda följder. Det dilemmat har svenska redaktioner haft att hantera i veckan och gjort olika val. Mattias Pleijel har besökt redaktioner som valt helt olika linjer i den här frågan.Lars Vilks om att vara hotad av religiösa extremister Lars Vilks är konstnären och konstvetaren som efter sin bild av en rondellhund blivit den person i Sverige som lever under det mest direkta dödshotet från religiösa extremister. Vi träffar honom för att prata om hoten han lever under och om attacken mot satirtidninngen Charlie Hebdo. Men först blir Martin Wicklin kontrollerad av av Vilks personskydd. Satiren är yttersta spetsen för yttrandefrihetenHoten mot satiriker men också författare och journalister har ökat de senaste åren i hela världen. Och i det sammanhanget ska man kanske tänka på att majoriteten av världens hotade satiriker som lever under hot från religiösa terrorister återfinns i mellanöstern och lever – till skillnad från Lars Vilks – helt utan personskydd från staten. Dom kan tvärtom ofta vara hotade både av extremistgrupper och av staterna. I Uppsala träffar vi Ola Larsmo, journalist, författare och ordförande för svenska PEN. Han är fysiskt påverkad attacken och skeendet i Paris och mycket orolig över vad som kommer att hända och vilka konsekvenser det här kommer att få för publicistiken, också här hemma i Sverige. För honom är satiren yttersta spetsen för yttrandefriheten.

10 Tammi 201534min

Medierna inleder det nya året med en tillbakablick. 2014 blev ett svart år på många sätt för världens medier. Journalister som bevakar krig och konflikter har i allt större utsträckning blivit måltavlor och även hemma i Sverige ökar hoten mot journalister som gör sitt jobb. Vad får det för betydelse för omvärldsbevakning och granskande journalistik? Många befarar ökad självcensur. I detta specialprogram får du en ny chans att åter höra några av de inslag vi sände förra året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Tammi 201534min

2014 är snart slut och vi sammanfattar medieåret som gått i ett samtal med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Expressens kulturchef Karin Olsson och reportern och författaren Björn af Kleen. Det blir diskussion, debatt och eftertanke. Vi dissikerar ett år då superval och tidningskris dominerade och då det offentliga samtalet var socialare än någonsin. Det är Medierna special - årskrönikan 2014. Vi pratar om jakten på att få kulturministern att uttala sig, om valåret som aldrig tog slut, om mediernas kamp för att tjäna pengar även i digitala plattformar. Vi diskuterar att vi nu ser tvåtrender samtidigt: För den som vill läsa så finns ju mer kvalificerad information än någonsin. Samtidigt är det många som inte längre får del av lika kvalificerad information. Vart leder det? Det har talats i flera år om det sjuka i att samtidigt som det sker om omställning från papper till digitalt - där journalistiken flyttat ut på nätet och in i mobilerna medan pengarna stannat kvar i papprets intäktsmodeller. I just detta läget så är det DYRARE moms för digital journalistik än för pappersjournalistik. Vad ska kulturministern gör åt det? Och så ställs frågan om publicservicepengarna verkligen bara ska gå till tre företag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Joulu 201434min

En ung man dör efter polisingripande - men polisen säger ingenting till journalisterna. Får våldsmonopolet dölja att något hänt - och var går gränsen mellan att ljuga och att inte berätta allt? Om gastronomi, lokalpatriotism och feelgood-journalistik. Och så undrar vi om de guppande täckenas tid är förbi - realityserierna har tagit det säljande sexet till nya nivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Får polisen låta bli att berätta om dödsfall vid ingripande?En 28-årig man avled efter ett polisingripande på den psykiatriska kliniken i Västerås i förra veckan. Men trots att medier hörde av sig flera gånger till polisen så sa de varken att de gjort ingripande eller att mannen avlidit. Först två dygn efter ingripandet fick västeråsarna veta vad som hänt - och då genom att någon tipsat stockholmstidningen Dagens Nyheter. Polisen är unik i samhället genom att vara den enda institution som får tillgripa våld mot de egna medborgarna. Med det kommer ett högt krav på öppenhet för att undanröja risken att våldet missbrukas. I Västerås tvivlar journalisterna i dag på att polisen vill vara öppen. Journalisterna ser den senaste händelsen som ännu ett bevis på att polisen mörkar det som händer i stan. Journalister får inte ens veta när mord inträffar eller när skottlossningar pågår, hävdar de. Får polisen agera på det här sättet? Vad är det egentligen som händer i Västerås? Tonchi Percan åket dit för att prata med journalister och polis. Men först träffade han systern till mannen som avled efter polisingripande på lasarettet i Västerås. Hon var med sin bror de sista timmarna i livet. Lokalmedier som lukullisk hejarklackVi berättar om gastronomi, dansk-svensk rivalitet och lokaljournalistiken som hejarklack. I veckan publicerade Dagens Nyheter krogguiden White Guides lista över Nordens 30 bästa restauranger. ”Stockholm dominerar den nordiska krogvärlden”, skrev DN och utropade kort och gott: Glöm Köpenhamn! Men den slutsatsen är kanske lite svårsmält - i alla fall om man bryr sig om hur många placeringar respektive huvudstad faktiskt fått - och framförallt vilken krog som tar hem topplaceringen. Vi ringde upp en av dem som står bakom listan, skribenten Mikael Mölstad, för att få hans syn på vem som egentligen vinner den lukulliska tvekampen. Reporter Mattias Pleijel. Från guppande lakan till skamlös rittI veckan var det final i Paradise Hotel, realityserien som har blivit ett av höstens stora fenomen och är populärare än någonsin. För några veckor sedan skrev till exempel Metro att det var fler förra året som sökte till dokusåpan än som sökte till Lärarhögskolan.Och kärlek och sex är ett tema som kanske är den hetaste trenden inom realitys just nu. Samtidigt som Paradise Hotel sänds spelas till exempel nästa säsong av Expedition Robinson in i Kambodja, med ett nytt tema för i år: Love Edition. Och i SvT just nu sänds ”Gift vid första ögonkastet”, som går ut på att det första som händer när paren träffas är att de gifter sig med varandra.Men det har ju inte alltid varit såhär. Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare på realityprogrammens utveckling från socialt experiment till sexuellt spel.

20 Joulu 201434min

Journalisten Per Svensson skrev om den skandinaviska främlingsfientligheten men censurerades av SAS i Norge. Vi träffar huvudpersonen i denna mindre roliga Norgehistoria och så undersöker vi denna beställningsjournalistik i ett större sammanhang. Vad betyder det att den växer medan riktig journalistik krymper. Spelbolagen pumpar in miljarder i svenska journalistik. Vi undrar om medier blivit spelberoende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När SAS rensade ut sin egen tidningI veckan drog flygbolaget SAS in hela sin påkostade ombordtidning Scandinavian Travelers. Och det stannade inte där. Man dammsug dessutom varje flygplats, stolsits och hylla efter överblivna exemplar av tidningen. Detta efter påtryckningar från Norges främlingsfientliga och populistiska parti Fremskrittspartiet.Partiet tyckte inte om en artikel av svenska journalisten Per Svenssons om bland annat Fremskrittspartiet. Förra lite drygt ett år sen hände en liknande händelse när Skavlan – bara i norska sändningen – klippte bort komikern Özz Nujens kritik mot Norges deportation av romer ur programmet. Tonchi Percan har rest till Malmö för att träffa en Per Svensson som är mitt i den största uppståndelse han upplevt under sitt nästan fyra decennier långa liv som journalist. Vad kan man vänta sig av en kundtidning? Per Svensson har fått stöd av en enad svensk journalistkår. Men det finns en chefredaktör som inte är ett dugg förvånad och som inte heller tycker att det är så mycket att uppröras över med tanke på vad det är för en slags tidning. Det är ju egentligen inte en journalistisk produkt utan en kundtidning beställd av SAS och som liknar journalistik utan att vara det. Den som tänker så är Rolf van den Brink som bevakar PR- och reklambranschen. SAS ger ut Scandinavian Traveler. Och det är beställaren SAS som till syvende och sist avgör vad som ska stå i tidningen – baserat på vilka infall som helst och utan att ha behöva ha en publicistisk ryggrad. Även om det är problematiskt att Fremskrittspartiet stoppar ett SAS-magasin så anser inte Rolf van den Brink att problemet är så stort – eftersom man inte kan vänta sig att en kundtidning ska agera som en vanlig journalistisk tidskrift.Vi ska fortsätta på temat uppdragspublicister – alltså den typ av magasin som SAS tidningen är. Det här är en gren av mediebranschen som växer snabbt och som framförallt blir allt bättre och gör det svårare att skilja på från oberoende redaktionellt material Men vilka konsekvenser får det när den här marknaden växer? Hur påverkar det journalistiken när det blir allt fler aktörer som vill marknadsföra sig med metoder som liknar journalistik, med den lilla skillnaden att budskapet är allt annat än oberoende, utan tvärtom köpt? Vi har tagit en titt på vad som numera är en miljardindustri, den svenska contentmarknaden. Reporter här är Erik Peterson. En spelberoende mediebransch Vi tittar på en av de snabbast växande branscherna när det kommer till reklam – nämligen spelbranschen. Enligt siffror från Sifo så har det satsats tre miljarder kronor brutto i år på att få svenskarna att spela mer. Det här är en siffra som upprört Spelberoendes Riksförbund. Inte minst TV och kvällstidningar har en rejäl andel av intäkterna från svensk och utländsk spelbransch. Vår reporter Alexandra Sannemalm tittat närmare på detta och ställer sig frågan om mediebranschen blivit spelberoende.

13 Joulu 201434min

Regeringskris pågår och Sverigedemokraterna höll i veckan hov inför landets samlade presskår. Vi granskar mediebevakningen veckan då svensk politik förvandlades till ett avsnitt av TV-serien House of Cards. Antalet anmälningar för brott mot repressalieförbudet är rekordhögt. Vi far till Jönköping och möter läkarna som tystats av politikerna där. Om virala falskheter på nätet. Och så om nya turer i evighetssåpan DAB när SR goes Digital. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Källkoll i krisens hovsamma bevakningHyckleri är vägen till makten. Det säger Frank Underwood i tv-serien House of Cards och tittar in i kameran på sitt karaktäristiska vis.Det här har verkligen varit veckan då svensk politik påminde just om ett avsnitt House of cards. Med den skillnaden att det vi ser pågå just nu i vårt land får riktiga konsekvenser för vår demokrati, inte minst när det gäller förtroendet för våra politiska makthavare. Hur har då mediebevakningen fungerat under denna ödesvecka som ledde fram till beskedet om nyval? Vilken roll har svenska medier spelat i det politiska spelet? Mattias Pleijel är reporter.Fejkade youtubedokumentärer är det nya PR-tricketVår sociala medier-krönikör Jack Werner gör upp med den senaste trenden att köpa vår uppmärksamhet: De virala skenbart smyginspelade videoklippen som lömskt länkas upp på Youtube och sedan far vidare på motorvägen rakt in i spalterna. Digital radio närmar sig efter mer än två decenniers bråkFrågan om digitalradions införande i Sverige väcktes redan för två decennier sedan och har sedan dess varit kontroversiellt. Mångmiljonbelopp ska läggas på att bygga ut ett nytt marknät för digitalradio och Du och alla andra radiolyssnare måste köpa nya digitalradioapparater. För vad? Internet finns ju redan– är det många som frågar sig. I samband med att förslaget kom i veckan om hur den här övergången ska gå till så tog kritiken ny fart. Lasse Truedson har träffat utredaren och teknikhistorikern Nina Wormbs för att fundera på varför det varit så mycket diskussioner - och vilka svar hon kommit fram till på kritikernas frågor. Fler fall av brott mot repressalieförbudetRätten för offentliganställda att riskfritt kunna slå larm – anonymt eller inte – i medier har en stark historisk tradition i Sverige.Efterforskningsförbudet och repressalieförbudet finns för att cheferna inte ska få ta reda på vem som lämnar uppgifter till medier eller bestraffa hen när det är känt vem personen är. De här bestämmelserna hittar du i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Även om repressalieförbudet är gammalt så var det först för fyra år sen som det blev direkt straffbart. Sedan dess har det varit enstaka fall som anmälts. Men i år tycks något ha hänt. Hittills i år har 11 anmälningar hamnat på JK:s bord. Vad är det som har hänt? Varför har källor börjat jagas i större utsträckning? Ett av de aktuella fallen hittar vi i Jönköping. Här har en grupp läkare blivit utskällda av den politiska majoriteten i landstinget efter att de uttalat sig i medier. Och hoten om repressalier har funkat. De vågar inte längre uttala sig enskilt i pressen av rädsla att få sparken eller att bli stämplade som bråkmakare i fall de skulle söka jobb någon annanstans. Vi skickade reportern Tonchi Percan har åkt till Eksjö och Jönköping för att ta reda på mer om den historien.OBS: Pinsamt nog säger vi i reportaget fel namn på tidningen i Eksjö. Tonchi Percan besöker Smålands-Tidningen, inget annat. Vi ber om ursäkt för misstaget.

6 Joulu 201434min