Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

40 000 har sagt upp TV-avgiften nu kräver SvTs Eva Hamilton lagändring. Inte ett skit, en valsatsningen som möter motstånd. Och så historien om Pomperipossa, debattartikeln som avgjorde ett val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tiotusentals slutar betala tv-avgift - hur ska public service betalas i framtidenRadiotjänst får i sommar smaka sin egen medicin när dom efter högsta förvaltningsdomstolen dom tvingas betala tillbaka radio- och tv-avgift till tiotusentals datoranvändare. För till slut blev domslutet att en dator inte är en TV – även om vi blir allt fler som kollar på TV just i datorn. Och när färre tittar på just tv-apparater, kommer med tiden färre att betala den avgift som är knuten just till apparaten. Dom flesta är överens om att systemet, som funnits i snart ett sekel, behöver förändras. Men frågan är hur. Är det dags att betala public service-utbudet via skattesedeln eller ska ett skadeskjutet system behållas och plåstras om? Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan pratat med politiker och mediechefer. Bryr sig unga ett skit om hur medier uttrycker sig?Nu när en valrörelse står för dörren – eller kanske till och med har börjat så smått – så gör inte bara partierna utan också medier en massa specialsatsningar. En kom inifrån Radiohuset i veckan och heter Inte ett skit, och den hann knappt lanseras i veckan förrän den sågades rejält. På sajten Inte ett skit har Sveriges Radio valt ut och förklarat olika påståenden av politiker, lika många från varje parti i bästa publicserviceanda, och skapat en sajt där man kan förse dessa ljud med bilder och text och dela dem i sociala medier. Och man har klätt alltihop i ett, ska vi säga, avslappnat språkbruk. Det här föll inte kritikerna i smaken. Hårdast var Malin Siwe, ledarskribent på Expressen. Reporter: Lasse Truedson Sagohäxan som sänkte sossarnaI vår serie om journalistik som påverkat val berättar vi om en av de mest drabbande debattartiklar någon regering mött: Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa – häxan som kunde räkna procent – i Expressen 1976. Den bidrog till att det efter 44 år blev borgerlig regering i Sverige. Reporter: Tove Palén. OBS: I reportaget om Pomperipossa-artikeln nämns inte att den största politiska frågan i valrörelsen 1976 var kärnkraften. De flesta bedömare är eniga att den hade större betydelse för valutgången än artikeln om Pomperipossa och de andra skandalerna under våren. Men dessa bidrog självklart också i stor omfattning till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Vi borde ha klargjort detta redan i reportaget, men vill förtydliga här.

9 Elo 201429min

Sommar, sol och spetsade pålar. Vi går på djupet med mediernas historier om dödsfällor vid våra badplatser. Långa pålar vid badplatsen, visade sig vara korta pinnar långt bort från bryggan. Och i vår serie om journalistiken som förändrat valutgången. Om en beryktad direktsändning där den torre, påläste Olle Stenholm drog ner byxorna på Ny demokratis Bert Karlsson. Men var intervjun en Pyrrhusseger för Stenholm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så här i värmeböljan är vi många som vill kasta oss ut i vattnet och svalka oss. Men det verkar lura faror där under ytan. För om man ska tro medierapporteringen är badhatande sadister i farten. På badplats efter badplats hittas spetsade störar och vässade järnspett. Eller som i fredags: en spikförsedd påle, placerad just där barn svingar sig ut i vattnet. Men ligger det något i det här? Eller är alltsammans en murken myt som flyter upp till ytan? Vår reporter Johan Cedersjö har gått på djupet med den här frågan. Han hittade dödsfällan som var en gran. Och "långa pålar" som var trubbiga pinnar på botten. OBS: I reportaget kan en olycklig formulering felaktigt ge intrycket att P4 Stockholm hade Expressen som källa för rapportering om en påstådd spetsad påle. Det stämmer inte - P4 Stockholms källa var polisen. Vi beklagar den missvisande formuleringen. Om floden av hot och hat i de sociala medierna. I veckan berättade restaurangfackets ordförande Jenny Bengtsson om hotfulla kommentarer efter en artikel hon skrev om Sverigedemokraterna. Jack Werner frågar sig vad som händer med yttrandefriheten när saklig kritik bemöts med en skur av hat. Så vår sommarserie om journalistik som har påverkat valrörelser. Vi ska förflytta oss till början av 90-talet och ett inslag i SVT som många av oss journalister dreglar över på kurser i intervjumetodik. Den torre och påläste reportern Olle Stenholm, "en gentlemannamördare i gabardinkostym", grillade Ny demokratis partiledare Bert Karlsson i direktsändning. Bert Karlsson tappade byxorna och många sträckte sig efter skämskudden i tv-soffan. Men så här 23 år efteråt är det oklart vem som egentligen gick segrande ur bataljen. Var intervjun en Pyrrhusseger för Stenholm?

2 Elo 201429min

Historien om den hemlösa miljardären i Sundsvall spreds i medierna. Men var storyn för bra för att vara sann? Om journalisterna som rotar bland dödas ägodelar. Nu kommer kritik mot bevakningen av flygkraschen i Ukraina. Och så vår sommarserie om politiken som förändrar valutgången. Idag om valet 2010 och mediernas bild av Mona Sahlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han ägde tillgångar för en och en halv miljard - nu sover han på tågstationen och pantar burkar för att överleva. Historien om hemlöse fastighetskungen Kjell Larsson spred sig från lokalpressen till riksmedierna. Den uppmärksammades till och med av polska medier.Men bilden är mer komplicerad än vad som kommit fram. Vår reporter Tonchi Percan reste upp till Sundsvall och träffade mannen som säger sig vara hemlös - men som samtidigt har tillgång till en villa i stadens finaste kvarter. Hur hemlös är egentligen den hemlöse miljardären? I botten ligger en infekterad skilsmässa där medierna dragits in i den bittra kampen mellan två makar. Det kraschade planet MH17 har dominerat nyhetsrapporteringen i veckan. Upprördheten är stor över hur de 298 passagerarnas kroppar och deras bagage fått ligga utspridda i dagar på ett område där vem som helst kunnat ta sig in. Anhöriga berättar om illavarslande tecken på plundring, telefonsamtal som besvaras, bankkonton som länsas på pengar. Men de senaste dagarna har kritikstormen också börjat riktas mot medierna. Flera journalister har i direktsändning rotat runt i de anhörigas tillhörigheter. Den holländska medieombudsmannen Jan Van Grousen kallar delar av journalistkåren för sensationslystna hycklare. Vår serie om journalistiken som förändrade valutgången. Den här veckan om valet 2010. Under valrörelsen för fyra år sedan startade en debatt om att Mona Sahlin utsattes för en Mosa Mona-kampanj i medierna. Nu, fyra år senare berättar hon om hur hon upplevde rapporteringen. Sahlin säger att bevakningen visade att det är skillnad på hur män och kvinnor i politiken framställs i medierna.

26 Heinä 201429min

Läsandet för pojkar ökar kraftigt. Den glädjande nyheten presenterade Dagens Nyheter och i debatten har man pratat om en vändpunkt och trendbrott. Men ingen berättade för dig att resultatet låg inom felmarginalen. Om Sanna Lundells attack mot Expressens publicering av Persbrandtfilmen. Och i vår sommarserie: de tre o:na och skjutjärnsjournalistikens födelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. DN slirar på felmarginalen Läsandet för pojkar ökar kraftigt. Den glädjande nyheten presenterade Dagens Nyheter och i debatten har man pratat om en vändpunkt och trendbrott. Utbildningsministern kommenterade resultaten och sa att det var en glädjande utveckling och många har pratat om ett trendbrott. Men ingen berättade för dig att ökningen ligger inom felmarginalen. Läsandet bland pojkar behöver med andra ord inte alls ha ökat och resultatet är inte statistiskt säkerställt. Tonchi Percan har tittat närmare på det här och började med att försöka få svar från Dagens Nyheter. Kritik mot Expressens kokainpublicering Expressen har i veckan publicerat en artikelserie om kokain – Från festen till döden. Den mest ambitiösa som tidningen gjort om narkotika på 30 år, skriver ansvarige utgivaren Thomas Mattsson på sin blogg. Men mest uppmärksammat blev publiceringen av en film där man får se skådespelaren Mikael Persbrandt ta kokain på en nattklubb i Linköping. Filmen som ser ut som en smygtagen mobilfilm är tagen för mer än två år sen. En som har reagerat starkt är Sanna Lundell, journalist och mamma till två barn med Mikael Persbrandt. På sin blogg går hon till hårt angrepp på Expressen. De tre O:na och skjutjärnsjournalistikens födelse Nu ska vi fortsätta vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Vi ska ta tillbaka långt i tiden, till en brytningstid, när den politiska journalistiken vaknade ur en slumrande tillvaro och började ställa kritiska frågor. 1966 fick statsminister Tage Erlander frågan vad ett ungt bostadslöst par skulle göra. Svaret blev pinsamt för statsministern och frågan startpunkten för en mer kritisk journalistik.

19 Heinä 201429min

I veckan spreds bilder från VM i Brasilien, Gazakonflikten och propagandakrigets Ukraina. Många hade det gemensamt att de varken var tagna på rätt plats eller i rätt tid. Om bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Och så börjar vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Först ut historien om Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism i valstugorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilseledande bilder ny hårdvaluta I veckan spreds bilder från VM i Brasilien, Gazakonflikten och propagandakrigets Ukraina. Många hade det gemensamt att de varken var tagna på rätt plats eller i rätt tid. Om bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Vi granskar bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Vi visar hur lätt du själv kan se vilka bilder som äkta och fel. Reporter: Tonchi Percan Valstugereportaget som ”fällde” moderaterna Och så börjar vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Först ut historien om Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism i valstugorna. 2002 väckte reportaget starka känslor och många menar att det fällde moderaterna. Men reportaget som byggde på användandet av dolda kameror var kontroversiellt och när vår reporter Arvid Hallberg får kontakt med politikerna som då hängdes ut som rasister så visar det sig att såren ännu inte läkt.

12 Heinä 201429min

Vilket ansvar har ägarna för att tidningskrisen är så djup?Tidningsjournalistiken är idag en sargad bransch. Innan året är slut väntas omkring 700 journalister ha fått lämna sina jobb sedan förra våren - enligt branschtidningen Resumé.Om detta - framförallt lokaljournalistikens kris - har vi berättat i flera program i år liksom om dess konsekvenser. Vi har tagit upp frågan om hur medierna ska klara av sitt demokratiuppdrag i framtiden. Vem ska nagelfara diarierna i Övertorneå eller granska makten i Hässleholm? Vi har frågat politikerna varför så lite görs för att rädda journalistiken medan den digitala omvandlingen pågår. Men idag ska vi titta på vad medieägarna själv gör och har gjort. Vilket ansvar har dom för dagens kris? Karin Hållsten är reporter. Krav på svensk asyl för SnowdenUnder ett fullpackat seminarium i Almedalen berättade The Guardians biträdande chefredaktör Paul Johnson den fascinerande historien om hur en journalist motvilligt lärde sig att kryptera sin kommunikation - och i utbyte fick det största avslöjandet på kanske decennier: Edward Snowdens enorma skatt av dokument som berättar om global massövervakning av amerikanska CIA, brittiska GCHQ och även svenska FRA. Efter samtalet träffade Lasse Truedson honom för att tala om den hårda reaktionen från brittiska myndigheter som tvingade Guardian att förstöra en av sina egna datorer och flytta mycket av rapporteringen till USA. Och om Edward Snowdens framtid. Jack Werner: Om det är helt osannolikt - så sprids det säkert ändå... Karnevalen i Almedalen pågår ju fortfarande. Veckan då den politiska och den granskande makten sover sked tillsammans i sommarnatten. Det har inte minst märkts i de sociala medierna där de tjattrande klasserna delar med sig av sina analyser och sitt rosévin i motljus. Mitt i alltihop finns vår sociala medier-krönikör Jack Werner på jakt efter felaktigheter. Och han har funderat på vad journalister kan göra för att få stopp på uppenbara felaktigheter innan de sprids vidare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Heinä 201429min

Nej, ingen hel klass könsstympad - och det spelar rollI midsommarhelgen spreds en nyhet som en löpeld i Sverige och över världen: I Norrköping hade man upptäckt 60 könsstympade flickor, och 30 av dem gick i samma klass. Det var en nyhet som var så oväntad och fasansfull att världens medier riktade blicken mot Sveriges tionde största stad. Brittiska Independent och amerikanska Daily News rapporterade men nyheten var så spektakulär att även tidningar i Malaysia och Indien slog upp stora rubriker. Problemet var bara att det här inte alls stämde. Det var inte en enda klass och när det klargjorts att det rörde sig om en grupp nyanlända flickor från länder där 97 procent av flickorna könsstympas och inte om flickor som varit i Sverige innan övergreppet, ja då försvann nyhetsvärdet.Det var i all sin tragik inte något nytt eller överraskande. Vår reporter Karin Hållsten tog tåget till Norrköping för att ta reda på hur det gick till när nyheten som inte var en nyhet blev till en världsnyhet. "Felen var inte stora problemet i Caremadrev - utan det som inte sades"För två år sedan var han mitt i en sårig strid i spalterna om journalistiken om åldringsvården. Samtidigt låg hans egen far på sitt yttersta. Nu har journalisten Thord Eriksson skrivit en bok om åldringsvård och journalistik med titeln Folk dör här och som är full av mediekritik. Martin Wicklin träffade honom i veckan, två år efter Carema-skandalen, för att höra hur han i dag, efter arbetet med boken, ser på journalistiken då och sin egen roll i debatten. Nu sker stora ändringarna av medieanvändningenNu händer det. Sedan Internet kom i mitten av 1990-talet har man talat om hur det kommer att förändra våra medievanor. Men mycket har ändå hängt kvar. Men i veckan kom en rapport som visade att användningen av sociala medier fördubblats på bara ett år och nu tar mer tid än morgontidningsläsning på både papper och nät. Och samtidigt kom siffror om TV-tittande som också tyder på att nu - nu har vi ändrat vårt beteende. Och vad betyder då det? Reporter: Tonchi Percan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Kesä 201429min

Midsommarspecial: Hela historien om konflikten på Norra SkåneVi har under det senastse året berättat en hel del om hur viktig lokaljournalistiken är och om hur utmanad den är. För det är kanske lätt att tro att det är i de stora riks-medierna som de publicistiska striderna blir som skarpast. Men på många sätt är det tvärtom. Som grävande reporter på lokaltidning finns en press i att varje dag öga mot öga tvingas möta dom som man granskat vid kassan på Konsum eller i kapprummet på dagis.Förra veckan samlades 100 grävande journalister och lika många intresserade ortsbor i Hässleholm för att diskutera hur man bäst granskar kommuner och lokalpolitiker. Bakgrunden är förstås det som utspelat sig och fortfarande utspelar sig på tidningen Norra Skåne. Tidigare i våras tvingades den grävande kommunreportern Berit Önell bort från sitt uppdrag efter påtryckningar från lokala politiker. Fackklubben på Norra Skåne och Skånska dagbladet har också hållit sammanlagt tre omröstningar om medlemmarnas förtroende för chefredaktören Mimmi Karlsson Bernfalk. Den senaste gjordes med anonyma röstsedlar och 94 procent svarade att de inte hade något förtroende för henne. De centrala förhandlingarna mellan journalistförbundet och Norra Skåne när det gäller Berit Önell slutade i oenighet och nu kommer facket göra en juridisk utredning för att se om de ska ta fallet vidare till domstol. När Norra Skånes ägare bolaget Skånska dagbladet och andelsföreningen Skånska tidningsföreningen vardera hade stämma i mitten av maj tystades alla försök att ta upp situationen. Andelsägaren Johan Hammarqvist berättade att han flera gånger försökte ta upp frågan om händelserna Norra Skåne på föreningsstämman men att han blev bryskt avvisad varje gång. Andra personer vittnar om samma sak på bolagsstämman. Kulturreportern Andreas Ekström på Sydsvenskan tog sig också en titt på resultatet i EU-valet och hittade något som han döpte till Mattsson-effekten där väljarna i Norra Skåne-kommunerna Hässleholm, Osby och Perstorp inte röstade på centerpartiet på samma sätt som de gjort tidigare EU-val. Den genomsnittliga minskningen i de tre NSK-kommunerna var 0,6 procentenheter. Den genomsnittliga ökningen i de 30 övriga skånska kommunerna var 1,3 procentenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Kesä 201434min