Afghanistan mellan fred och fruktan

Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet?

USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. ”Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande”, säger Thomas Johnson, författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien.

Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger Waheed Mojda, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul.

Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till ”islamsk lag” och ”kulturella traditioner” när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp.

Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet – Fauzia Kufi. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna.

Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? Annika Söder, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att ”I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt”.

I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, Azeeta Rafat som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sr.se
Producent: Massood Qiam
massood.qiam@sr.se
Producent: Ulrika Bergqvist
ulrika.bergqvist@sr.se