Arvet efter Immanuel Kant – om kritiskt tänkande och den eviga freden
Filosofiska rummet29 Maalis 2024

Arvet efter Immanuel Kant – om kritiskt tänkande och den eviga freden

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?
Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.
Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Michael Borgert
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad Seeds
Pjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i London i höst.
Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

Jaksot(810)

Filosofiska rummet om latin

Filosofiska rummet om latin

Söndag 20 nov 17.00, med repris fredag 25 nov 21.03 Veni, vidi, vici - Ecce homo - Alea iacta est - Et tu, Brute - De gustibus non disputandem est - In vino veritas. Språket latin har haft enorm betydelse för Europas kultur, vetenskap och religion. Latin var under antiken romarnas modersmål och fram till för några hundra år sedan Europas internationella språk. När romarriket på 400-talet föll samman så överlevde latinet och kom att bli dominerande i Europa under tusen år innan nationalspråken tog över. Fram till 1700-talet var latin vetenskapsmännens självklara språk och fram till Andra Vatikankonciliet i mitten av 1960-talet var latin enda gudstjänstspråk i katolska kyrkan. Idag är latin varken modersmål eller något stort språk för masskommunikation - men ändå är det ett populärt ämne på svenska universitet. Gäster i programmet är latinprofessorerna Anders Piltz, Lunds universitet och Hans Aili och Gunilla Ivarsson från Stockholms universitet. Programledare och producent är Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Marras 200540min

Filosofiska rummet: Lek

Filosofiska rummet: Lek

P1 söndag 13/11 kl 17.00, repris 18/11 kl 21.03 Ett barn hoppar i en vattenpöl. En vuxen hoppar fallskärm. Vi människor delar leklusten med både fåglar och däggdjur. Men i många stycken är den mänskliga leken ännu ett mysterium för forskarna. Varför leker vi? Homo ludens,­ den lekande människan, var en formulering som den nederländske kulturhistorikern Johan Huizinga skapade 1938. Detta som ett alternativ till den vedertagna benämningen på vår art, homo sapiens, den tänkande människan. Huizinga ansåg att leken och lekfullheten definierar människan ännu mer än hennes intelligens. I Filosofiska rummet: Lek samtalar programledaren Lars Mogensen med Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och Åsa Harvard, lektor vid Malmö högskola som forskar kring lek och interaktionsdesign. Producent är Thomas Lunderquist. BoktipsPeter Gärdenfors: Tankens vindlar. Om språk, minne och berättande. Nya Doxa. Veckans citatMänniskan leker bara när hon i ordets fulla bemärkelse är människa, och hon är helt och hållet människa bara när hon leker. Friedrich Schiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Marras 200540min

Humor

Humor

P1 söndag 16/10 kl 17.00, repris 21/10 kl 21.03 Humor är en egenskap alla vill besitta. Men det är lika trovärdigt att påstå att man har humor som att karakterisera sig själv som ödmjuk. Varför? Humorforskningen är ett stort och tvärvetenskapligt forskningsfält, och teorierna är många: Filosofen John Morreall förfäktar frigörelseteorin, enligt vilken skrattet utlöses när faran är över. Lingvisten Victor Raskin tror på inkongruensteorin, som säger att humor uppstår i glappet mellan det förväntade och det inträffade. På en sommarskola om humor i Tyskland i somras presenterade biokemisten Appletree Rodden sin syn på humor och religion som konkurrerande sätt att acceptera döden och världens ofullkomlighet. Kanske är det därför som John Morrealls forskning visar att 95% av kristna lärda uttalar sig negativt om humor och ser den som utslag av lättja och falskhet? Filosofiska rummets Lars Mogensen diskuterar poängen med humor med komikern Peter Wahlbeck, latinprofessorn och prästen Anders Piltz samt filosofen Jeanette Emt. Producent: Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Loka 200541min

Orientalism 2005-09-11 kl. 18.00

Orientalism 2005-09-11 kl. 18.00

Terrorattentat tillhör sedan länge vardagen långt borta. På betryggande avstånd från katastroferna har vi i väst fördömt än gärningsmannen, än offret och talat förnumstigt om nödvändigheten av att se den andre och respektera andra kulturer och intressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Loka 200542min

Behöver vi vara rädda för döden?

Behöver vi vara rädda för döden?

28 aug 17.00, med repris 2 september 21.03 Vi skall alla en dag somna in för evigt, träffa sankte Per, lägga pipen i vädret - eller, kort o gott - vi ska alla en dag dö. Men är döden något att vara rädd för? Och är det bekvämare att dö med en utlovad fortsättning i himlen. Hör religionspsykologen Owe Wikström, författaren Maria Küchen och filosofen Tomas Anderberg i Filosofiska rummet. Programledare och producent: Peter Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Elo 200540min

Åldrande

Åldrande

Söndag 12/6 kl 17.00, 17/6 kl 21.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal, säger man. Tyvärr är dock sambandet mellan livslängd och ålder direkt och ofrånkomligt. Så vad gör vi av vår ångest inför åldrandet? Går de existentiella frågorna som är förknippade med processen att besvara nöjaktigt? Vad händer med själen när kroppen förfaller, och är vi över huvud taget samma person i våra olika åldrar?Gäster är författaren Jacques Werup, terapeuten och författaren Patricia Tudor-Sandahl, pensionären Annmari Asker samt filosofen Tobias Hansson. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Boktips: Patricia Tudor-Sandahl: Den tredje åldernJacques Werup: Oldboy

12 Kesä 200542min

Gudsbevis  2005-03-29 kl. 13.00

Gudsbevis 2005-03-29 kl. 13.00

Är Gud den kraft som satt världen i rörelse? Är Gud ett kvantfenomen? Är Gud moralen som finns nedlagd i oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Maalis 200538min

Filosofiska rummet om Jacques Derrida

Filosofiska rummet om Jacques Derrida

P1 söndag 16 jan 17.00 i P1, med repris 21 jan 21.03 Filosofen Jacques Derrida dog i höstas. Under 40 år skrev den store tänkaren i snitt två böcker om året i skilda ämnen. Mest omtalad blev han för teorierna kring Dekonstruktionen. Men vad betyder modebegreppet som fått så många att lägga pannan i djupa veck. Filosofiska rummet dekonstruerar Jacques Derrida. Gäster är Hans Ruin, filosof, Jayne Svennungson, teolog och Aris Fioretos, författare och kulturråd i Berlin. Programledare och producent Peter Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Tammi 200540min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kaksi-aitia
poks
antin-palautepalvelu
joku-tietaa-jotain-2
kolme-kaannekohtaa
yopuolen-tarinoita-2
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
lahko
terapeuttiville-qa
isani-on-terapeuttiville
loukussa