När det värsta har hänt
P4 Dokumentär27 Marras 2011

När det värsta har hänt

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv. Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror. Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Jaksot(564)

Tvättbjörnen i resväskan

Tvättbjörnen i resväskan

Tre svenska ungdomar smugglar med sig en liten tvättbjörn efter en roadtrip i USA. De kallar den Pokie. Men att ha en halvbjörn som husdjur visar sig snart vara krångligare än ungdomarna räknat med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösten 1971 publicerar Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Ful räv funnen.” Det visar sig vara en tvättbjörn som fastnat i en rävfälla på den skånska slätten. Men hur i all världen hamnade hon där?Tvättbjörnen smugglas in i SverigeDet hela börjar sommaren 1970, när kompisarna Kina, Nils och Pelle åker på roadtrip till USA. Där träffar de på en liten tvättbjörnsunge som snabbt blir deras. När det är dags att resa hem är det en självklarhet för 19-åringarna att deras nya vän ska följa med. Att det är olagligt att föra in tvättbjörnar i Sverige utan tillstånd är inget som oroar dem. De har en handbagageväska som passar perfekt för en liten tvättbjörn att ligga i.Så blir den amerikanska tvättbjörnen plötsligt inte lika amerikansk längre. Hon flyttar in i ett kollektiv i Stockholm. Men lika främmande som Sverige är för tvättbjörnen, är tvättbjörnen främmande för Sverige. Och det är ett heltidsjobb att ta hand om en vild tvättbjörn, visar det sig. Så snart tvingas ungdomarna hitta ett nytt hem åt Pokie. Ett hem som ska visa sig bli hennes sista.Medverkande:Kina RobbertsNils PetterssonPelle SeemanMärtha LiljaAnders HäggströmLennart PalménMaj-Lis PalménAnna HjärreEn dokumentär av: Molly BengtssonProducenter: Lotta Malmstedt & Sofia KottorpLjudläggning: Edwin DicksonDokumentären är gjord 2024.

7 Marras 202439min

Viktor Klimenko - den sjungande kosacken

Viktor Klimenko - den sjungande kosacken

På 70-talet gör han succé som den sjungande kosacken. I en stor vargpäls framträder Viktor Klimenko som en vild och romantisk kosack. Men pälsen känns snart för trång och kosackrekvisitan begränsande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Viktor Klimenko slår igenom som schlagerartist i Finland på 60-talet. Men det är en helt annan repertoar som ska bana väg för honom i Sverige, Europa och världen. Med hjälp av kamraterna från reklambyråtiden, målningar av den ryske konstnären Ilja Repin, många paket cigaretter och några flaskor rödvin växer en vild och romantisk kosack fram. Skapelsen fullbordas när en kostymör som jobbat på Stockholms stadsteater köper ryska bordsdukar för att sy skjortor, flera meter nappaskinn, snickrar ihop patronbälten och som krona på verket – beställer en stor skinande vargpäls.På 70-talet uppträder Viktor Klimenko bland annat på Lorensbergsteatern och Trädgår'n i Göteborg, Kronprinsen i Malmö, Berns salonger och Hamburger Börs i Stockholm. 1981 ska bli Viktor Klimenkos stora genombrottsår på världsscenen. Krogshow på berömda kabarén Lido i Paris. Turné i Japan, Han ska få allt det han drömt om i hela sitt liv. Men istället kommer katastrofen. Året därpå skriver Pia Gadd i Expressen:“Exotisk, vild, rysk, fast finsk, vacker i mössa och vådligt stor päls. Damer belägrade hans visten i Sverige, ty det var dem han tilltalade mest. Själv var han alldeles oerhört trött på sin vackra mössa och päls. Insåg att de var bojor mer än hjälpmedel. De gånger han försökte lägga dem åt sidan kom succén av sig.”Medverkande: Viktor KlimenkoAnne Serner-Manninen, modedesigner och kostymörEn dokumentär av: Emil ÖstlundProducenter: Ola Hemström & Sofia KottorpDokumentären är gjord 2024.

24 Loka 202443min

Kampen om tonårstidningen Okej

Kampen om tonårstidningen Okej

1980 släpps det första numret av Okej, fylld av bilder och artiklar om de hetaste artisterna. Hans Hatwig får 3 nummer på sig att bevisa att den går att sälja. Men snart rasar debatten bland de vuxna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hans Hatwig skapar tidningen OkejHans Hatwig tapetserade tonårsrummen i slutet av 70-talet med sin tidning Poster. I TV kan man titta på Nygammalt men det finns få platser där unga kan höra och läsa om sina artister. Så föds idén till hans nya projekt. Tidningen Okej, med både bilder och artiklar och fylld av braskande rubriker och läsarbrev. Men förlaget tvekar och ger Hans Hatwig tre nummer på sig. De unga älskar den nya tidningen men i tidningarna rasar debatten bland de vuxna. Föreningen Hem och Skola vill bojkotta tidningen på grund av rubriker om sex och våld. Nu börjar förlaget tveka och Hans Hatwigs hjärteprojekt står och väger.Medverkar gör:Hans Hatwig, grundare av tidningen OkejJörgen Holmstedt, reporter på tidningen Okej och författare Lili och Susi, flitigt förekommande artister i tidningen Okej Ika Johannesson, kulturjournalist, programledare och redaktörDokumentären är gjord 2024.Reporter: Malin MarckoProducent: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Ola Hemström

10 Loka 202444min

När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen

När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen

Eva Plogeus sätter sig i den orangea volvon på väg till ett möte i en villa längre bort. Hennes uppdrag är att få hemmafruarna att börja arbeta utanför hemmet. Uppdraget blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 60-talet skickar myndigheterna ut aktiveringsinspektörer över hela landet. De ska få en miljon hemmafruar att lämna hemmet och komma ut i arbetslivet. För samhället behöver arbetskraft.På 60-talet är de flesta kvinnor hemmafruar. När männen går till jobbet blir de kvar med förkläde, tvätt och disk.Men 1965 startar den kanske största kampanjen någonsin i Sverige. Målet är att kvinnor ska ut i arbetslivet och få ett eget, betalt jobb. I Jönköping börjar Eva Plogeus köra runt i sin orangea Volvo. Hon bjuder in till kvällsmöten, och hemmafruarna strömmar till. Men utmaningarna är stora.MedverkandeIngrid Eriksson, hemmafru på 50- och 60-talet. Anita, hemmafru på 60-talet.Marianne Rocklind, hemmafru på 70-talet. Eva Plogeus, arbetade som aktiveringsinspektör på 70- och 80-talet.Åsa Lundquist, sociolog på Lunds universitet.Reporter Cecilia OhlénProducenter Sofia Kottorp och Ola HemströmLjudmix Elvira Björnfot

26 Syys 202438min

Kurt Olsson går till sjöss

Kurt Olsson går till sjöss

Följ med på en vådlig seglats med Lasse Brandeby alias Kurtan vid rodret. Men vem var han egentligen, bakom den stora rutiga kavajen som gjorde honom känd? Hör vännernas berättelse om Lasse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lasse Brandeby och hans figur Kurt Olsson tog Sverige med storm årtiondena runt sekelskiftet. I radio, på TV, på film och på underhållningsscenerna; överallt Lasse och Kurtan.1973 gjorde Lasse Brandeby och en kamrat till honom en legendarisk skutfärd mellan Tjörn och Göteborg med den tvåmastade galeasen Yrsa. Resan skulle bara ta några timmar men olyckor och haveritillbud gjorde att det tog flera dygn! Det Lasse och hans kumpan var med skulle räcka till för ett helt liv på sjön!– Man skulle kunna se den här skutfärden som ett tvärsnitt av Lasse Brandebys liv, berättar Tommy Johansson som gjort dokumentären och som under 80-talet arbetade tillsammans med Lasse Brandeby på Radio Göteborg.I dokumentären berättar familj och vänner om Lasse.– Jag tänker på Lasse flera gånger varje vecka. Det är ju egentligen inte klokt men så är det, säger vännen och före detta kollegan, samhällsjournalisten Janne Josefsson i dokumentären.Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Tommy JohanssonProducent: Sofia KottorpSlutmix: Jan Olof Leandersson

12 Syys 202440min

Advokaten som blev Norrlands Führer | Del 2/2

Advokaten som blev Norrlands Führer | Del 2/2

Ny bryter det andra världskriget ut. Sven Hallströms engagemang för det Tyska riket eskalerar. Men hemma i Umeå drabbas hans familj, med judiska band, av det ena dödsfallet efter det andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotekUr arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibliotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

28 Elo 202441min

Advokaten som blev Norrlands Führer | Del 1/2

Advokaten som blev Norrlands Führer | Del 1/2

Sven Hallström är en respekterad advokat i Umeå i mitten av 1900-talet. Han försvarar samer och småbönder. Och han är nazist. Vinner Tyskland kriget är han redo att ingå i en ny svensk regering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotek Ur arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibilotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

28 Elo 202438min

Hippien som tog Hare Krishna till Sverige

Hippien som tog Hare Krishna till Sverige

1969 ger sig Willy Pfändtner iväg med folkvagnsbuss mot Indien. Det blir en resa från love and peace till mantra och celibat. Willy tar Hare Krishna till Sverige. Men snart börjar konflikterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I april 1973 kliver Willy av tåget i Västerås. Han har rakat huvud med en liten tofs och en fru vid sin sida. Hårt resande, hårt jobb och fängelsestraff har fått honom på andra tankar. Efter fyra år på luffen har han nu kommit hem för att missionera om Hare Krishna.Från föräldrarnas villa i Bäckby börjar Hare Krishnarörelsen spridas i Sverige. På 80-talet är de som störst. På Korsnäs gård odlar de inte bara grönsaker och mediterar. Här finns ett 16-kanals mixerbord och en populär nattradio där Willy jobbar.Konflikter får till slut Willy att lämna rörelsen. I hans vardagsrum står det gudomliga paret kvar, Krishna och hans flickvän, som ibland får nya kläder.Medverkande: Willy PfändtnerRonald Pfändtner, Willys bror.Reporter: Cecilia OhlénProducent: Sofia KottorpLjudmix: Elvira BjörnfotDokumentären är gjord 2024.

22 Elo 202444min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
poks
sita
aikalisa
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
kaksi-aitia
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-murhan-anatomia
murha-joka-tapahtui-2
terapeuttiville-qa
rss-palmujen-varjoissa
loukussa