Stormaktens lyckade skolreform

Startpunkten för reformeringen av stormaktens skolor var ett brev till prästerskapet från Gustav II Adolf den 11 mars 1620 där kungen kritiserade hur skolan fungerade. Stormakten saknade både präster och ämbetsmän.

Kungens resolution skulle resultera i att det inrättades 13 gymnasier och två universitet under 29 år, men också en lokal dragkamp om inflytandet över utbildningsväsendet. Och år 1649 infördes en skolordning som stöddes av både prästerna och kungamakten – ett utbildningssystem var fött.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pontus Folkesson som nyligen doktorerat i historia med avhandlingen Att skola en stormakt - Framväxten av 1600-talets skolsystem genom lokalsamhällets aktörer vid Stockholms universitet.

Den svenska skolan har sitt ursprung på 1200-talet, då utbildning bedrevs av tre instanser: domkapitlen, klostren, och städerna. Adeln skötte sin utbildning själva. Genom ett påvligt beslut 1215 förpliktades domkapitlen att ha domkyrkoskolor, där blivande präster skulle undervisas gratis.

Reformationen innebar att klostren stängdes, och därmed försvann möjligheten till högre utbildning för en tid. Gustav Vasa övertog driften av sju domkyrkoskolor och elva stadsskolor, och grundade nya.

Under början av 1600-talet fanns det olika typer av skolor parallellt vid varandra som katedralskolor i stiftsstäderna och provinsskolor i marknadsstäderna inom varje stift. Reformerna som initierades år 1620 gjorde att skolorna i köpstäder och stiftsstäder inordnades i ett gemensamt skolsystem för hela riket år 1649.

Biskop Johannes Rudbeckius grundade 1623 Sveriges första gymnasium i Västerås. Biskopar och domkapitel drev framgångsrikt införandet av gymnasieskolorna, vilket stärkte deras ekonomi och gjorde stiftsstäderna till utbildningscentra. Samtidigt ökade kronans inflytande på skolorna genom förmyndarregeringen och drottning Kristina.

Skolordningen från 1649 stadgade en kompetenshöjning av lärarna, ökad lärartäthet och en utvidgning av undervisningsämnena. Staten tog för första gången ett mer organiserat ekonomiskt ansvar för lärarlöner och skolunderhåll. Utbildningen indelades i olika kunskapsstadier, i trivialskola (fyra år), gymnasium (fyra år) samt akademier, och skolklasserna blev ettåriga. Trivialskolan hade en särskild parallellklass, räkneklassen (senare kallad "apologistklass"), för de borgarbarn som inte tänkte sig till högre studier, som är ursprunget till realläroverket.

Bild: Ett klassrum från 1600-talet från boken Orbis pictus. Wikimedia Common, Public Domain.

Musik: Claudio Monteverdi – Quel Augelin Che Canta av The Tudor Consort CC BY 3.0, via Wikimedia Common.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.