EU:s ideologiska DNA

Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhällsklasser. Men vad betyder det att vara bildad i slutet av 2010-talet? Och varför är det eftersträvansvärt att vara det? I sin nya bok ”Till bildningens försvar” försöker idéhistorikern Sverker Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp som rymmer både kunskap och värderingar, och på vilket man kan bygga en samhällsgemenskap – kanske rentav rädda klimatet. Men är det klokt att blanda fakta och värderingar? Filosofiska rummet bjuder denna vecka på ett bildat samtal mellan Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss, tillträdande ledamot i Svenska Akademien. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

13 Joulu 201943min

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare. I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 – 1860) sina idéer om “viljan till liv” – motsvarigheten till Kants “tinget i sig”. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

29 Marras 201944min

Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gren av lingvistiken är därför ung – först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan. På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk? Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

22 Marras 201944min

Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs. Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara? Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

15 Marras 201944min

Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt resonemang i sin tjocka och uppmärksammade nya bok This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom. Han argumenterar för att det är just vår ändlighet, livets skörhet, som ger livet värde. Vi måste organisera samhället annorlunda, tänker han vidare, så att inte vår socialt tillgängliga fria tid fortsätter att omvandlas till profit i ett kapitalistiskt system. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist intervjuar Martin Hägglund. Programledare är Lars Mogensen. Böcker av Martin Hägglund: Kronofobi, Essäer om tid och ändlighet (2002) Radical Atheism. Derrida and the Time of Life (2008) Dying for Time. Proust, Woolf, Nabokov (2012) This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom (2019)

8 Marras 201943min

1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I utställningen 1989 på Nationalmuseum möter vi ett av förra seklets mest dramatiska år i helfigur. Vi påminns även om sådant som kanske hamnat i skuggan av de avgörande händelserna. Som att formgivningen växlade spår, från 1980-talets fräsiga postmodernism till en ny, mer avskalad stil med nostalgiska inslag. Och att många bildkonstnärer betraktade de dramatiska skeendena på distans, obenägna att engagera sig direkt i politiken. Vad är en tidsanda? Hur kommer den till uttryck i konst och populärkultur? Hur påverkade händelserna 1989 sin tids anda? Och kan vi få syn på vår egen tidsanda vid en jämförelse? Filosofiska rummet gästar Nationalmuseum tillsammans med konsthallschefen Mårten Castenfors, designprofessorn Sara Kristoffersson och idéhistorikern Sverker Sörlin.  Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

1 Marras 201944min

Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och vad vi kan göra beror på vår omgivning och på de redskap, maskiner, artificiell intelligens och autonoma system som vi uppfinner. Om förhållandet mellan människa och maskin i vår allt sinnrikare högteknologiska tid samtalar Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

25 Loka 201944min

Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla bla… Många stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!) Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

18 Loka 201944min