Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD
I lagens namn7 Heinä 2019

Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD

Sara vaknade när hon kände fingrar i sig. Mannen hon sagt nej till att ha sex med våldtog henne. Men han hävdar att hon gav ett tyst samtycke - och nu ska fallet prövas i Högsta domstolen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det jag hoppas är väl att det ska bli dömt som våldtäkt eftersom det är det det är, säger Sara.

Hösten 2018 träffades Sara och mannen som senare kom att åtalas för våldtäkt. De hade då haft kontakt under två års tid via sociala medier och eftersom han bodde några mil från Saras hemstad kom de överens om att han skulle få sova över. Mannen skrev också att han ville ha sex med Sara.

– Då skrev jag bara vadå, “alltså du får ju komma och sova här om du vill men det kommer inte bli något sex”, säger Sara.

Det blev sent och Sara hade lämnat dörren olåst men gick själv och lade sig. Bredvid sig i dubbelsängen bäddade hon med ett annat täcke som var tänkt för mannen. När han kom vid klockan ett på natten hälsade de bara kort på varandra.

– Jag vet inte om jag kan som ha somnat eller om jag slumrade till eller om jag bara var riktigt trött. Jag förstod liksom inte vad som hände där och då. Och så vaknade jag av att han fingrade i mig och jag tyckte det var jätteotäckt och visste inte vad jag skulle göra.

Sara berättar att hon blev som paralyserad, och rädd. Hon låg helt stilla och kom sig inte ens för att säga nej. Mannen lägger sig över Sara och har sex med henne.

På morgonen när han gick tänkte hon att det som hänt kanske var hennes eget fel.

– Man känner sig som så äcklig av sig, att det känns som att man gjort… fast man har ju inte gjort något, men det känns som man har gjort någonting fel. Tankarna gick väl mer mot att jag har varit med om något sexuellt som jag inte var med på, men att våldtäkt är ett så grovt ord och att det borde väl vara våld inblandat för att det ska räknas som en våldtäkt.

Hon berättade för några få personer vad som hänt och gjorde till slut en polisanmälan. Mannen dömdes till fängelse för våldtäkten, samt andra seuxalbrott mot andra personer, i både tings- och hovrätt. Men i sommar ska våldtäkten mot Sara prövas i Högsta domstolen. Mannen, som anser att det handlade om frivilligt sex, överklagade till HD och fick prövningstillstånd.

– Han blir inbjuden till den här lägenheten. Redan där ligger hon i sängen, naken med bara trosorna på. Efter en stund så vill han ha en sexuell akt med den här kvinnan, hon vänder sig om, och han genomför ett samlag, men sen när hon då inte vill längre, hon kryper ner i sängen, då avslutar han det hela. Sen får han sova över, hon riktar ingen kritik mot honom. Där menar jag då finns ett samtycke hela vägen, säger mannens advokat Jörgen Frisk.

Men hon hade ju varit tydlig med, innan de sågs, att hon inte var intresserad av att ha sex?

– Så var det ju. Men hennes då beteende när han kommer in, att hon ligger i princip naken i sängen, ger ju för honom ett intryck av att hon kanske vill ha sex, säger Frisk.

I juli meddelar Högsta domstolen domen mot mannen. Det är det första fallet som prövas i högsta instans efter lagändringen 1 juli 2018. Sara hoppas då kunna få ett avslut.

– Jag har haft ångest, jag har mått dåligt, vissa nätter har jag drömt mardrömmar om händelsen. Och det är inte så lätt att bara släppa något som dessutom inte är klart. Men jag tror att då allt är klart så kommer jag kunna lägga det på is på något sätt.

Fotnot: Sara heter egentligen något annat.

Om samtyckeslagen
Den 1 juli 2018 skedde en ändring i sexualbrottslagstiftningen. För att bli dömd för våldtäkt med den gamla lagen krävdes det att det förekommit våld, hot eller att man utnyttjat någons särskilt utsatta situation, exempelvis haft sex med någon som sovit eller varit drogad. Den nya lagen innebär att samtycke måste finnas och att man “vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt”.
Dessutom tillkom rubriceringen oaktsam våldtäkt, som inte kräver något uppsåt utan innebär att en gärningsman kan dömas om han eller hon varit “grovt oaktsam” i förhållande till att den andra inte deltagit frivilligt.

Om domarna
I lagens namn har gått igenom alla våldtäktsdomar, ej våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt, som avgjorts i hovrätten baserat på den nya lagstiftningen under perioden 1 juli 2018 då lagen trädde i kraft, till och med sista maj 2019.
Det är totalt 60 domar och i majoriteten av fallen skulle ha bedömts som våldtäkter även med den gamla lagstiftningen. Men i sju fall har lagändringen haft en avgörande betydelse. I sex av de fallen har det handlat om att den tilltalade dömts för att det saknats samtycke, det har alltså inte förekommit något våld, hot eller att målsägande varit i en särskilt utsatt situation. I ett av de fallen har den tilltalade dömts för oaktsam våldtäkt, en ny rubricering som tillkom i samband med den nya lagen.
I tio fall, där det inte funnits någon frivillighet och också förekommit exempelvis våld eller hot, har det dömts ut några månaders längre fängelsestraff än vad det skulle ha blivit med den gamla lagstiftningen.

Reporter: Jonna Westin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Programledare/producent: Evalisa Wallin.
ilagensnamn@sverigesradio.se

Jaksot(119)

Rättspolitisk debatt mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) om skjutningarna

Rättspolitisk debatt mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) om skjutningarna

Den 11 september är det riksdagsval i Sverige och enligt väljarna är kriminaliteten en av de viktigaste valfrågorna. I dagens avsnitt av I lagens namn möts justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) i en rättspolitisk debatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Totalt sköts 45 personer till döds förra året i Sverige. I år är antalet redan uppe i drygt 40 dödsskjutningar.Både Socialdemokraterna och Moderaterna har kommit med flera förslag den senaste tiden på hur de vill stoppa kriminella nätverk och vilka förebyggande åtgärder som bör göras.Debatten mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) handlar bland annat om vad de vill göra i kampen mot gängkriminaliteten och hur rekryteringen av unga ska stoppas.

21 Elo 202229min

3D-printade vapen och radikaliserade ensamvargar

3D-printade vapen och radikaliserade ensamvargar

I november 2021 slår insatsstyrkan till mot ett gult hus utanför Falköping. Där bor en man med tidigare koppling till NMR och han har varit på Säkerhetspolisens radar under flera års tid. De hittar en säck med kopparsulfat, krutrester och en bunt med orangea tändkablar. Och vid hans dator ligger vapendelar av plast som han själv har skrivit ut med sin 3D-skrivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Säkerhetspolisen ser en ökning av unga män som radikaliseras online, så kallade ensamvargar, framför allt inom den våldsbejakande högerextremismen. Där sprids manualer för vapentillverkning och direkta uppmaningar att utföra attentat. Samtidigt varnar den europeiska polisbyrån, Europol, för utvecklingen med 3D-printade vapen, något som blivit vanligare även i svenska brottsutredningar.I det här avsnittet tittar vi närmare på ett fall där Säkerhetspolisen i hemlighet kartlade en 25-åring utanför Falköping. Vid husrannsakan hittades mängder med kemikalier, kartonger med vapendelar och funktionsdugliga vapen utskrivna i plast.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Pernilla Wadebäck.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

14 Elo 202229min

Daniella om tiden i det kriminella nätverket: "Jag fick en strategisk roll"

Daniella om tiden i det kriminella nätverket: "Jag fick en strategisk roll"

Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av maj släppte polisens nationella operativa avdelning - NOA en rapport som handlar om kvinnors roll och delaktighet i kriminella miljöer. Där framkom att polisen och andra myndigheter ofta utgått från att kvinnor är offer - och därför har man missat att kvinnor faktiskt är mer delaktiga i grov brottslighet än vad man först trott.– Det vi i första hand har kommit fram till är att det finns en klar uppfattning om att kvinnor har ett aktivt deltagande i kriminella miljöer. De utgör såväl möjliggörare som ledande aktörer i vissa delar, säger rapportförfattaren Anna Ekström vid Utvecklingscentrum Väst och fortsätter:– De gömmer, förvarar och transporterar vapen exempelvis.I lagens namn har träffat Daniella. För några år sedan var hon tillsammans med en ledare för ett kriminellt nätverk och var själv en del av nätverkets verksamhet.– Jag fick en strategisk roll, att planera saker. Jag har märkt i den här världen att kvinnorna får ofta den här rollen, säger hon till I lagens namn.I dag lever Daniella ett helt annat liv i en ny stad. Hör hennes berättelse om tiden i i nätverket.*Daniella heter egentligen någonting annat och hennes röst har bytts ut.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

7 Elo 202229min

Beviskraven i svenska domstolar

Beviskraven i svenska domstolar

En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spår från både offer och misstänkt på en grön jacka, DNA från den misstänkte på tomhylsor som hittats på brottsplatsen och en mobil som tillhörde den misstänkte kopplades upp i området kring brottsplatsen vid tidpunkten för mordet.Det var några av bevisen som räckte till fällande dom för mordet i Märsta i tingsrätten, men inte räckte hela vägen i hovrätten. Det fick riksåklagaren Petra Lundh att överklaga ärendet till Högsta domstolen.– Utifrån det som framgår av domarna och det jag kan se så anser jag naturligtvis att det skulle bli en fällande dom på det som fanns i det fallet, säger Lundh till I lagens namn.Vi har träffat poliser som arbetar på fältet, föräldrar vars barn har mördats i gängkonflikterna, samt andra utredare och åklagare som alla tycker att beviskraven i domstolarna har höjts eller är för höga. Samtidigt håller de med om att beviskraven behöver vara höga, så var går gränsen?I lagens namn har också träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt, Anders Perklev.– Det är svårt att generellt kritisera det här. För att i den här kritiken finns det nog en önskan om att man ska sänka beviskraven och det tror jag inte är en god idé i en rättstat. Att möta brottsligheten på det sättet.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Jill Eriksson.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

2 Elo 202229min

Det bortglömda heroinet

Det bortglömda heroinet

I skuggan av gängkriminaliteten växer heroinmarknaden i Sverige. Det säger poliser från Stockholm, Göteborg och Malmö som I lagens namn har pratat med. Trots det läggs få resurser inom polisen på att få stopp på ökningen. Vi ser att det kommer nya säljare hela tiden, säger narkotikaspanaren Martin till I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har under flera veckors tid träffat poliser, Tullverket och heroinister för att få en inblick i hur heroinförsäljningen ser ut i dag, varifrån heroinet kommer, och vad som görs för att stoppa ökningen.Enligt polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har heroinförsäljningen ökat efter pandemin. Detta eftersom priserna på drogen sjunkit. Men samtidigt som drogen blivit lättare att få tag på har polisen ont om resurser för att jobba mot heroinmarknaden.– Idag är polisen piskad att jobba mot specifika ändamål. Det som är mest känt för allmänheten är väl skjutningar och gängkriminella. Även om de som håller på med heroinet är gängkriminella så skjuter de inte ihjäl varandra, så vi har inte haft utrymme att jobba på detta sätt igen. Det blir lite som en fristad för dem, säger Martin som är narkotikaspanare vid Norrmalmspolisen i Stockholm.Mellan sommaren 2018 och årsskiftet 2020-2021 gjorde polisen och Tullverket riktade operationer mot heroinsmuggling och försäljning. Under den här tiden gjorde både polisen och tullen gjorde stora heroinbeslag. Insatserna, i kombination med en global coronapandemi och stängda landsgränser, gjorde att det under en period blev svårt att få tag på heroin i Sverige. Enligt Tullverket kunde ett gram, som idag kostar runt 500 kronor då kosta upp till 4 000 kronor."Julia" har ett fast jobb och fästman. Väldigt få vet om att hon är beroende av heroin sedan tre år tillbaka. Ett beroende som kostar henne 15-45 000 kronor i månaden.– Jag sköter mig som vilken Svensson som helst med enda skillnaden att jag brukar heroin, säger "Julia" som egentligen heter någonting annat.Hör henne, Markus som tidigare tagit heroin, narkotikaspanaren Martin och flera andra om heroinsituationen i dag.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

24 Heinä 202229min

Grövre våld mot poliser - Per misshandlades svårt och tvingades sluta

Grövre våld mot poliser - Per misshandlades svårt och tvingades sluta

Polisen Per Gustafsson och hans kollega åker ut på ett larm till resecentrum i Skövde. Känslan är att det handlar om ett vanligt rutinuppdrag. Men det slutar med att Per misshandlas så svårt att han inte klarar av att komma tillbaka till polisyrket igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisers utsatthet har hamnat i fokus efter påskupploppen då poliser fruktade för sina liv medan stenar haglade mot dem och polisbussar som kapades och sattes i brand. Runt 300 poliser kom till skada på olika orter i landet i samband med upploppen.Rikspolischefen Anders Thornberg berättar för I lagens namn om samtalen han hade med poliser som utsattes för våld under påsken.– Det var oerhört gripande. De här samtalen kommer jag aldrig glömma i hela mitt liv. Det kanske är de viktigaste samtalen jag har haft, säger han.I Polisförbundets rapport med namnet “Polisman i tjänst ska tåla” svarade nästan 900 av drygt 2 000 tillfrågade poliser att de upplevt hot eller våld i tjänsten under fjolåret. Å i den mest utsatta gruppen - ingripandepoliser - var siffran betydligt högre - 71 procent. – Jag ser ju att våldet blivit mycket mycket grövre. Det kommer närmare inpå poliser, man angriper mer fysiskt, hoten å våldet riktar sig inte bara mot mig som polis utan även mot min familj och mina anhöriga. Det här är en utveckling som går åt helt fel håll, säger Patrik Danielsson som är nationellt huvudskyddsombud utsedd av polisförbundetDen första juli trädde en ny lag i kraft som ger poliser utökad rätt till skadestånd. Förslaget kom redan innan påskupploppen.En av de poliser som råkat illa ut i tjänst är Per Gustafsson. Han och hans kollega Magnus åkte ut på ett till synes vanligt rutinuppdrag till resecentrum i Skövde 2018. De skulle lugna ned några berusade män på platsen. Men allt gick snett. Per misshandlades så pass allvarligt att han blev liggande livlös på stengolvet. Han överlevde men har inte kunnat arbeta som polis sedan dess.I lagens namn berättar om Pers liv efter misshandeln, hur ledningen och facket ser på polisers säkerhet i dag och vad som måste göras för att situationen ska bli bättre.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Pernilla Wadebäck.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

17 Heinä 202229min

De kritiserade advokaterna

De kritiserade advokaterna

Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höstas släppte Stockholmspolisens underrättelseenhet en rapport om kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i regionen. Under rubriken övergripande trender och fenomen nämner polisen "Advokater" som en punkt. “Information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen mer vida spritt än tidigare känt. Att kriminella nätverk nyttjar olika former av juridiska experter som möjliggörare är välkänt, men för de rättsvårdande myndigheterna innebär det ett stort hot som måste behandlas extra varsamt”.Hittills i år har tre advokater uteslutits av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Dessutom har två advokater nyligen dömts för grova brott och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd har ännu inte meddelats.I lagens namn tittar i dag närmare på det senaste årets uteslutningar, men också frågan om höga kostnadsräkningar och substitution.I programmet hör du advokater, åklagare, Domstolsverket och Advokatsamfundets generalsekreterare kommentera läget just nu och vilka åtgärder som samfundet kan vidta i framtiden.UPPDATERING: I avsnittet berättar vi om rättegången mot de före detta advokaterna som i kommunikation via Encrochat kallats "Kungen" och "Prinsen". Den 12 juli 2022 dömdes båda till fleråriga fängelsestraff av av Södertörns tingsrätt. "Kungen" dömdes till sex års fängelse för förberedelse till mord. Han friades från åtalspunkterna medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och skyddande av brottsling, grovt brott. "Prinsen" dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. Han frias från åtalspunkten om skyddande av brottsling, grovt brott.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Susanna Hestréus.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

10 Heinä 202229min

Den ärvda konflikten och banbrytande DNA-teknik

Den ärvda konflikten och banbrytande DNA-teknik

Två vänner ligger till synes livlösa bredvid varandra på en innergård i Hjulsta. Båda är skjutna i huvudet. Skjutningen är en del av konflikten mellan två grupperingar i Järva. En ärvd konflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har i flera tidigare program berättat om Järvakonflikten och veckans program handlar om grupperingarna som tagit vid när tidigare ledare i konflikten börjat avtjäna fängelsestraff eller mördats.Två män sköts på en innergård i Hjulsta i augusti 2021. I I anslutning till brottsplatsen ligger en lägenhet som kan ses som ett högkvarter för ett av gängen i konflikten i Järva. Männen som träffades av skotten på innergården tillhör ett rivaliserande gäng från Tensta.– Det finns en tydlig territoriell uppdelning mellan två kriminella nätverk där det i sig är anmärkningsvärt om en eller flera personer ur det ena nätverket rör sig in på det andra nätverkets område, vilket ju också var fallet här, säger kammaråklagare Carl Mellberg.Det här var ett få mordärenden i konflikten som lett till fällande domar. Mycket tack vare en ny DNA-metod som utvecklats i Nederländerna– Ur mitt perspektiv så är det här något av det största som har hänt på biologisektionen på NFC, säger Staffan Jansson som är forensiker på Nationellt forensiskt centrum.I avsnittet hör du åklagaren som arbetade med fallet i Hjulsta, Garip som hjälper ungdomar att ta en annan väg i livet än den kriminella och Ramou som själv förlorat en anhörig och som tillsammans med andra startat en samtalsgrupp för att hjälpa dem som har samma upplevelser som hon själv.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Lova Nyqvist Sköld.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

3 Heinä 202232min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

ootsa-kuullut-tasta-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
rss-podme-livebox
aikalisa
politiikan-puskaradio
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
rss-vaalirankkurit-podcast
otetaan-yhdet
rikosmyytit
rss-sinivalkoinen-islam
the-ulkopolitist
linda-maria
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
rss-raha-talous-ja-politiikka
aihe
rss-kaikki-uusiksi
radio-antro
rss-mina-ukkola
rss-merja-mahkan-rahat
rss-agility-unite-podcast