10-årige Miles åldras i förtid

Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken ”hon kallades hemmasittare” skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral. Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop? – Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem. Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan.Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Ninos Chamoun.Programmet sänds direkt.

27 Huhti 202155min

För första gången på länge ser vi ett trendbrott när det gäller inflyttningen till städerna. Färre flyttar in än ut. Och det är oftare yngre som väljer bort storstaden. Hur hittar man sig själv i en ny miljö och varför lockas unga av landsbygdslivet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Katrin flyttade tillbaka till barndomsbygden i Värmland efter många års stadsliv. Hon vill att hennes barn ska växa upp på mammas gata men hoppas att dom kommer lämna för något annat när dom blir äldre. – Det är ett inre uppror. Så beskriver Maxim Vlasov, universitetslektor i företagsekonomi vid Umeå universitetet , ”den nya gröna vågen”, som består av personer som lämnar staden för att starta småskaliga jordbruk. Detta inre uppror bottnar i att man vill förändra sig själv och sin omgivning. Klimatångest och en trötthet på tillväxthetsen är två faktorer som spelar in i beslutet att lämna staden för landsbygden. – Varför inte dra i handbronsen för storstadstillväxten? Det är en fråga som kulturgeografen Josefina Syssner ställer. Hör hennes svar i Kropp & Själ om att välja bort staden. Gäster: Maxim Vlasov, Josefina Syssner, Karin Smirnoff, författare. Programledare: Ulrika Neideman HjalmarsonProducent: Ninos Chamoun Programmet är direktsänt.

20 Huhti 202155min

I Kropp & Själ tar vi avstamp i den expansiva sporten padel. Många utövare beskriver padel som den perfekta leken. Det är inte svårt att lära sig och det är en social och fysisk aktivitet. Men vad händer när lek blir allvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lekens betydelse är viktig för människor men var går gränsen? När upphör leken och allvaret kommer in? Ska man tro den nederländska kulturhistoriken Johan Huizinga är det när leken fyller ett syfte som på står utanför själva leken. När leken får en betydelse utanför leken blir den allvar. För då fyller den ett annat syfte. Leken är en lek så länge den står i centrum. – Leken fyller den här funktionen som en slags tillflyktsort. Det är en aktivitet som pågår bortom det vardagliga, bortom det egentliga livet. Det är en tillflyktsort med sina egna regler, med sina egna meningsfulla aktiviteter.", säger Isak Lidström, idrottshistoriker och gäst i Kropp & Själ. I studion hör vi också Mikeal Lindfelt, professor i systematisk telogi. Han ser likheter i människans sätt att relatera till idrottens betydelse med religon. – Det har att göra med vilken roll känslor har fått i vår moderna tid. Idrotten har samma roll som religionen, den formar människans tid, har makten över människans tid. När det är påsk är alla lediga. På samma sätt planerar jag mitt liv efter sporten, ingen får störa när jag ska se en match, säger han. Gäster i studion: Isak Lidström, idrottshistoriker, Malmö universitet, Mikeal Lindfelt, professor i systematisk telogi, Åbo akademi och Calle Åkesson | Verksamhetschef | Svenska Padelförbundet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Ninos Chamoun.

13 Huhti 202155min

REPRIS FRÅN 2020 Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet: – Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

6 Huhti 202155min

Skilsmässorna har ökat hos dem som är över 60. Vilka möjligheter och svårigheter kan en skilsmässa senare i livet innebära? Och hur gör man för att träffa någon ny? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter 45 år tillsammans skiljde sig Hedwig från sin man. - Jag härdade ut i många år, dels var jag feg och dels ville jag vänta tills barnen flyttat hemifrån. Jag kunde lika gärna ha det jobbigt lite till för deras skull, resonerade jag. Man kasar runt i den bekväma bubblan och glömmer lätt bort sig själv, berättar hon.Efter skilsmässan köpte hon en motorcykel, något hon drömt om i många år.- Jag ville till sist sätta stopp och faktiskt leva de åren jag har kvar, berättar hon. När man levt länge med en och samma person kan steget att träffa någon ny vara svårt att ta. Åsa har tagit det steget. När hennes livs kärlek gick bort för tio år sedan fick hon tipset att skaffa dejtingappar och det har lett till många nya möten.Men den relation hon söker idag skiljer sig från vad hon tidigare velat ha. - När man är 75+ som jag är, då vet man vem man är och vad man vill, jag vill inte flytta ihop och börja om familjelivet. Jag känner inte en enda kvinna som dejtar som tänker flytta ihop med någon, det gör vi bara inte längre. Vi vill inte anpassa oss en gång till. Jag är inte så intresserad av någon ny mans barn eller familj, det får han ta hand om, jag har mina. Det grundar sig inte i att man hade ett dåligt äktenskap, men nu vill vi inte det, nu vill vi inte börja om, berättar Åsa. Gäster i programmet: Allan Linnér, psykolog, Kristina Elfhag, psykolog och forskare vi Karolinska institutet, Peter Öberg, professor i socialt arbetet vid Högskolan i Gävle. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

30 Maalis 202155min

Varför är makt så njutbart för vissa, hur känns makt i kroppen och vilken sorts makt är viktigast att ha för att må bra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Om jag ska gå in i ett rum och utstråla makt, då måste jag fixera min blick och min kropp mot den jag pratar med. Jag kan inte börja kolla runt och tänka ”oj där är det kakel och där är det tapet”. I sitt yrke som skådespelare har Alexander Salsberger behövt fundera på hur man gestaltar makt.- Det finns en del standardiserade tekniker att ta till, som att inte ha ett yvigt kroppsspråk. Jag fick lära mig på scenskolan att ska du ha status får du inte röra din kropp, du måste hitta din egen botten, ta långa pauser innan du pratar, var hellre fåordig än mångordig. Men det bygger också på en ganska schablonartad bild av makt, berättar han. Inom den sexuella praktiken BDSM* är makten central och något man förhandlar och kommunicerar om. Kennet utövar BDSM och han ser det som lek kring makt som sker i djupaste samförstånd.- Jag känner en tillfredsställelse av att ha kontroll. Den ordlösa kontakten mellan mig och den jag binder. Känslan av att kunna påverka, att det jag gör får någon slags effekt. Jag gör och hon reagerar på det jag gör, berättar han.- Jag har varit fascinerad av maktlekar och rep sen barnsben, tyckte att det var oerhört spännande att bli bunden och att binda redan då. BDSM är för mig ett lekland när det är som bäst, berättar Kennet. Alexi arbetar som domina, hennes kunder kontaktar henne för att de på olika sätt vill att hon ska dominera dem och förnedra dem. Vissa vill att hon ska förnedra dem offentligt, genom att spotta på dem eller tvinga dem att knyta hennes skor på öppen gata.- De vill känna sig som de gjorde när de var små och blev satta på plats, menar hon. Gäster i programmet: Henrik Fexeus, mentalist och författare, Charlotta Carlström, lektor i socialt arbete som forskat om BDSM, Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt. * BDSM är ett samlingsnamn för sexuella praktiker som kan inbegripa bondage, disciplin, dominans, underkastelse, sadism och masochism; ursprungligen en sammandragen initialförkortning av de engelska ordparen "bondage and discipline, dominance and submission, sadism and masochism.

23 Maalis 202155min

Intresset för vad vi stoppar i oss har sällan varit större och de olika dieterna avlöser varandra i rampljuset. Men hur mycket kan man påverka näringsinnehållet i maten genom tillredning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad gör det för skillnad om jag äter min kokta potatis kall jämfört med om jag friterar den, hur får jag ut det mesta av min broccoli och vilket fett ska jag ha i stekpannan? Frågor som dessa får du svar på i programmet. Inom hemkunskapen har tillredningen av råvaror varit central. Från början handlade det om att kvinnorna skulle lära sig laga billig mat men också att de skulle kunna ta jobb och bidra till försörjningen. Men 1962 kom ämnet in i skolan och även pojkar fick lära sig laga mat. Fokus låg ofta på att tillreda för hållbarhet, det var vanligt med inläggningar och fermentering. Metoder som idag har fått ett uppsving igen. Gäster i programmet: Veronica Öhrvik, nutritionist och livsmedelsagronom, Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

16 Maalis 202155min

Allt fler försök görs nu att behandla psykiatriska tillstånd med hjälp av psykedelia. Preparat som dragits med ett dåligt rykte sedan de upptäcktes i mitten av 1900-talet har börjat omvärderas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 50- och 60-talet experimenterades det fritt med psykedelia i USA. I spåren av detta kom mycket kritik och forskningen på området ströps i början på 70-talet. Men de senaste tio åren börjar allt fler intressera sig för dessa substanser och deras verkan igen. Runt om i världen pågår studier kring hur psykedelisk behandling skulle kunna hjälpa patienter inom områden som beroende, trauma och depression.På Karolinska institutet i Stockholm pågår just nu en studie där man undersöker om det psykedeliska ämnet Psilocybin kan hjälpa patienter som lider av depression. - Depression drabbar många och det är inte alla som blir hjälpta av de behandlingar och mediciner som används idag, berättar Maria Beckman, en av de ansvariga för studien. I Holland drivs retreat där ämnet Psilocybin används som en del i en psykedelisk terapi. Tobias reste till ett sådant och tog ämnet tillsammans med en grupp.- Jag ville bryta mina destruktiva mönster. Jag har varit sträng mot mig själv och andra, ställt höga krav, så jag ville få hjälp att bli en schysstare person.Det hände saker med mig som skulle ta flera veckor att processa, berättar han. Gäster i programmet: Maria Beckman, psykolog och forskare vid Karolinska institutet, Predrag Petrovic, psykiatriker och forskare vid Karolinska institutet, Filip Bromberg, psykolog och ordförande i Nätverket för psykedelisk vetenskap. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

9 Maalis 202155min