Digitala bevis avgörande vid övergrepp mot barn

Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren har rättegången mot tre kvinnor och tre män gällande grova sexuella övergrepp mot barn skett i Stockholms tingsrätt. Elva svenska barn har identifierats som brottsoffer men det finns även ett femtiotal oidentifierade barn som utsatts för kränkande fotografering när dom smygfotats i exempelvis omklädningsrum.

Allt börjar med ett tips om drygt tio bilder som delats mellan två svenska facebook-konton. Fotografierna bedöms vara barnpornografi och när svensk polis gräver vidare hittar de fler förövare, fler offer och värre övergrepp. Bland de grövsta övergreppen finns liveshower med barnen där beställaren själv har fått regissera våldtäkten och ge instruktioner i realtid.

– Då sitter beställaren bakom sitt tangentbord och lämnar instruktioner löpande om vad han vill att barnet eller kvinnan ska göra med barnet. Så tar kvinnan emot det och utför det mannen begär, säger åklagare Emelie Källfelt.

Digitala bevis är ofta helt avgörande i fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det här fallet är ett sånt exempel, där majoriteten av bevisningen - utöver förhör - är bilder, filmer, pengaöverföringar och konversationer.

I utredningen, och många andra, har polisen begärt en frysning. En begäran om frysning gör polisen för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas. Då sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då sparas. Men utan att användaren som har kontot får reda på det.
– Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt.
– Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget. För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp.

Frysning är del av en internationell konvention, som kallas Budapestkonventionen eller cybercrimekonventionen, som Sverige skrev under för 18 år sedan. Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige.

– Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Emelie Källfelt.

P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar. Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att “arbete pågår för att tillträda konventionen”, men att det inte finns “närmare tidsplan i dagsläget”.

Reporter: Jennifer Rochette.
Tekniker: Johan Hörnqvist.
Programledare/producent: Evalisa Wallin.