Skulle potatisen i någon bemärkelse kunna kallas en varelse?

Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik

I vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor:

Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, Frida

Skulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta Eriksson

Är jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan Rosen

Hur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne Cermenius

Publikreaktioner

Tack för ett fantastiskt program Lena Andersson har gjort mina promenader till dagens höjdpunkt Hoppas programmet fortsätter i många år!

Med vänlig hälsning, Ingrid Fors

Lena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro.

Karin Gandini

Jag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord!

Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörn

Tack för en synnerligen fin programserie. Alla genomtänkta och samtidigt underhållande och engagerande svar ger mig hopp. I sommar blev Lena Anderssons analys av gåvans och tiggeriets villkor en höjdpunkt.

Åke Hagström

Varför är mörkret större än ljuset?

När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro?

Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv?

Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart?

Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat.

Augustihälsningar

Ulla Hammarqvist i Tyresö

Lena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord.

Bästa hälsningar Harald Svensson Göteborg

Hej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser.

Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen..

Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande.

Vänliga hälsningar

Britt Jakobsson

Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit Eliasson

Hej

Alla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare.

Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk.

Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden.

År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss?

Och i så fall varför då?

Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över.

Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns?

Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem?

Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden?

Varför flyttas gränsen?

Med vänlig hälsning

Per Andersson

Musik i programmet:

Keith Jarrett Creation
spår 5 Tokyo Kioi Hall

Paul Mauriat Orchestra
L´amour est bleu Love is blue

Willy Lundin
Swedish Paintings
Min sommarlåt

Signatur i början av programmet: Bill Frisell ”Probability Cloud” Slutsignatur: Tomasz Stanko ”Sleep Safe and Warm”

musik lagd av Anton Karis

producent Susanna Einerstam
susanna.einerstam@sverigesradio.se