Gör som Skavlan - snakke svorsk!

VR Språket Jojkens dialekter. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojker. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling Jojkberättelser studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’- om ordföljd- det är/det finns- ändå/ännu- mer/mera- ordets plats i meningen

15 Heinä 200924min

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför modersmål men fädernesland - utomlands som luddigt begrepp - hur bibehålla svenskan utomlands? - behöver svenska barn svenska glosor i läxa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Heinä 20098min

VR Språket. Flerspråkiga barn - hur gör man? Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma. Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son. Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål? Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma.Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son. Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål?Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen som: -varför säger man ’hennes’, men inte ’honoms’?- verb som inte slutar på -a, som tro och bo- växt eller vuxit- ovanliga böjningar: stack en tröja, skrann över isen, ret en teckning, - två möte och tre smycke- hushållar/hushåller- slått, tatt och dratt Flera starka böjningar (väldigt starka!) har Mats Grumert skickat in. Han har hört dem användas i Västervikstrakten.Stark böjning -normal böjning:spek - spikadeskröv -skruvadenet -nitade, i betydelsen bromsa tvärtröck -rycktefek -fikadetöt -tutadestack -stickade (tröja)tröck -tryckteslöt -slutade Och Jörgen Wide skriver att i 70-talets Västervik hörde han en bilförare säga: ”Jag töt å jag töt men inte förrän det blev rött fick han ändan ur vagnen å körde”

8 Heinä 200924min

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - översättningslån:kommunicera och adressera - lånord kommer inte bara från engelskan - koka ner till och andra engelska influenser, som skrivarblock, ned till enskilda repliker och gravid med någons baby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Heinä 20099min

Språket den 1 juli 2009 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Västsverige, runt Göteborg, åker dialektforskare nu ut och spelar in ungdomars tal. Det blir sedan jämfört med inspelningar från deras föräldrars och mor- och farföräldrars generation. Vid Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg forskar man i hur de gamla landsbygdsdialekterna påverkas av närheten till en storstad. Jenny Nilsson berättar att hon och hennes kolleger Anna Grönberg och Margaretha Svahn blivit förvånade över att upptäcka att vissa ungdomar behåller ålderdomliga uttal medan deras vänner i samma ungdomsgäng inte längre talar utpräglad dialekt. Genom utförliga frågeformulär hoppas man kunna ta reda på vilka drag och åsikter som utmärker en dialekttalare.- Tidigare studier visar att unga män talar mera dialekt än unga kvinnor, men det skiljer sig också åt inom grupperna, säger Jenny Nilsson.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala ord:- hamma av sig- skjuva- byta-bytade- lu för pojke, kona för flicka- varför noshörning och inte noshorning?- pickadoll- urrabadda

1 Heinä 200924min

Språkbiten med frågor till Språket Innehåll: - får det lov att vara lite kaffe - om tilltal utan du eller ni - varför inte ordlista för refuserade ord? - medan eller medans - svenskans språkepoker - utom och förutom Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Kesä 20099min

VR Språket. Jämtska - språk eller dialekt? I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. En sådan dialekt är jämtskan, säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program. Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för jamska. Han har skrivit både ordbok och grammatik för jamskan och berättar om några egenheter. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. En sådan dialekt är jämtskan, säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program.Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för ’jamska’. Han har skrivit både ordbok och grammatik för jamskan och berättar om några av dess egenheter. Jämtlänningen Alf Kjellström hoppas att hans barn ska få lära sig jämtska, men tror inte språket överlever mer än ett par generationer till. Sakine Madon berättar att ett vanligt klick-ljud, som man skapar gneom att dra in luft och smacka till med tungan mot gommen, är mycket vanligare i turkiskan än svenskan och beskriver några olika betydelser. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor på temat språk-dialekt:- olika sätt att definiera språk och dialekt- finns det flera dialekter i samma stad?- kan man se dialektskillnader i skrift?- att vara hännsen eller för hand

24 Kesä 200924min

När ord eller ett helt språk faller i glömska, då försvinner också värdefull kunskap som människor samlat under årtusenden. I veckans program berättar Kerstin Ljungquist som driver Örtagården i Dals Rostock om vad några svenska växtnamn berättar om växtens forna, och ibland nutida, medicinska betydelse. Läs mera om: Vi hör också språkvetaren Christina Thornell som varit i Centralafrikanska republiken och låtit talare av det lilla språket mpiemo berätta om traditionell användning av växter. Hon ingår i ett forskningsprojekt som vill bevara gammal kunskap åt kommande generationer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om felslut och felhörningar.Veckans frågor:- om att googla- felhörning som blev felskrivning: vidmarkhålla i stället för vidmakthålla- och en annan: deklamera i stället för deklarera- sålla sig till skaran- finns det samband mellan djur och juridik?- varför heter det 'simborgarmärke'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Kesä 200924min