"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."
Språket16 Joulu 2014

"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet.

Han har undersökt hur ordet kvinna används och upptäckt en skillnad i jämförelse med ordet man.

– Jag tror att vi är "kvinna" kortare period i livet än vad vi är "man". Unga kvinnor blir "tjej" och äldre kvinnor kallas "tant" eller "dam".

I Svensk ordbok, utgiven av Svenska akademien 2009, definieras kvinna som "en fullvuxen person av honkön, i motsats till flicka respektive man." Med tillägget "Ofta med tonvikt på biologisk eller samhällelig funktion". Det tror Agebjörn säger något om hur ordet används.

– Vi använder inte kvinna för att referera till en person på gatan. Vi säger inte "titta på den där kvinnan, vilken fin kappa hon har!" Då säger vi tjejen, damen eller tanten. Kvinna använder vi hellre i sammanhang som "Kvinnor tjänar mindre än män". Då handlar det om kvinnan som en samhällsvarelse.

Vad beror det på?
– Jag tror, utifrån en feministisk teori, att det beror på att kvinnan representerar det andra och det avvikande, och därför har vi ett behov att vara mer specifika när vi talar om en kvinna. Ordet kvinna är ett neutralt ord och just det neutrala gör det problematiskt att använda.

Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk

Stör du dig på när någon säger "Jag stör mig på"? Varför har det blivit vanligare?

Ikväll eller i kväll, med eller utan särskrivning – Vad är rätt?

Och slutligen: Vänsterprassel, vad är det för ett ord egentligen?

Jaksot(926)

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Tammi 201424min

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 20138min

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej -funkis och dagis -lyfta en fråga-spirituell -förlägen

25 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 20139min

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om  ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-"barna" i stället för barnen-ordet hedenhös-jul, varifårn kommer det ordet?-verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid-när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

17 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Joulu 20139min

En eller ett – när ordboken och språkbrukarna tycker olika

En eller ett – när ordboken och språkbrukarna tycker olika

I Språket denna vecka undrar en lyssnare om det heter en loppis eller ett loppis och professor Lars-Gunnar Andersson konstaterar att ordboken och många språkbrukare inte är överens. Men måste man nå hundraprocentig enighet om ords böjning? Gymnasieläraren Anders undrar vilka skrivregler som styr användningen av orden och och men först i meningar, och frågan leder till ytterligare en diskussion om rättesnörenas roll i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: -hur lyder reglerna om ”och” och ”men” först i meningar?-videorna eller videosarna?-en eller ett loppis-kan man unna sig själv något?-att missminna sig-smorde eller smörjde

10 Joulu 201323min

Språkbiten 2013-12-07 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-07 kl. 08.50

--- POD: Tvesula och tvesovla Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Joulu 20139min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
sotataidon-ytimessa
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
mielipaivakirja
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-radplus
radio-antro
rss-ammamafia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ihmisen-aani
rss-tervetta-skeptisyytta