Varför skriver polisen i historiskt presens?
Språket17 Helmi 2015

Varför skriver polisen i historiskt presens?

En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man kanske lätt dras med i att det händer här och nu, säger Peter Adlersson, presstalesman vid polisen i Västra Götaland

I polisens riktlinjer för skrivande står att de bör använda tempus som återspeglar verkliga förhållanden för att visa vilka händelser som är avslutade och vilka som fortfarande pågår, men ofta skriver polisen ändå i historisk presens.

– Det är nog inte ett medvetet val, säger Carina Alfredsson språkvårdare hos polisen, många gånger bygger det polisen skriver på muntliga berättelser och då följer man samma mönster när man skriver.

Reporter Christian Möller.

Programledare Emmy Rasper

Språkvetare Ylva Byrman

Alla veckans språkfrågor

Varför skriver polisen i historiskt presens?

Klubbad säl eller oxe? Vilket uttryck kom först?

Varför säger man ifjol om det föregående året?

Sätta i vrångstrupen, har det något släktskap med engelskans wrong = fel?

Vad kommer ordet groggvirke ifrån?

Jaksot(927)

”De e klokere te å vare gla än de e te å vare klok”. Språket om några drag i värmländskan

”De e klokere te å vare gla än de e te å vare klok”. Språket om några drag i värmländskan

Göran Bengtsson från Sunne är en välkänd vårdare av det värmländska kulturarvet, även dialekten. Med utgångspunkt i några av hans visdomsord lyfter Lars-Gunnar Andersson fram värmländskans egenheter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ditt lilla bynke-vad är en ”brunnjong”?-en plässa-jalur-ortnamn som slutar å¨-red, -ryd, ärud och –röd

27 Elo 201324min

Vad är en tillbringare? Språket om ord som fallit i glömska och om ord som ännu inte finns

Vad är en tillbringare? Språket om ord som fallit i glömska och om ord som ännu inte finns

Språket säsongsstartar med lyssnarnas sommarfunderingar om ord. Professor Lars-Gunnar Andersson i studion besvarar frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans ordfrågor: -tillbringare - varför heter det så?-ringrostig-dyngsur-klicka-gå bort-husera-avgående och pågående-fisktom-ord som inte finns, men skulle kunna finnas

20 Elo 201324min

Språkbiten 2013-07-16 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-16 kl. 05.35

Historiska uttal. Språkbiten 23 juli Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Heinä 20139min

Språkbiten 2013-07-09 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-09 kl. 05.35

---PÅA: Nu följer Språkbiten, ett kort program från Språket-redaktionen med lyssnarfrågor om språk (och svar från professor Lars-Gunnar Andersson. Programledare är Anna Lena Ringarp) ---AVA: I Språkbiten hörde vi språkprofessor Lars-Gunnar Andersson. Redaktör Anna Lena Ringarp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Heinä 20138min

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Vi frågade vad ska vi göra. Språkbiten 2 juli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Heinä 20139min

Språkets sommarrepriser

Språkets sommarrepriser

Under åtta veckor, från 26 juni till och med den 18 augusti, sänder vi repriser ur det gångna årets produktion onsdagar 19.03 och söndagar 7.03. Söndagens repris är en något nerkortad version.Via länkarna nedan kan du lyssna på programmen. 25/6 och 30/6: 3 och 7 juli: 10 och 14 juli: 17 och 21 juli: 24 och 28 juli: 31 juli och 4 augusti: 7 och 11 augusti: 14 och 18 augusti: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Kesä 201324min

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

POD: Språkbiten om båda eller bägge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Kesä 20139min

Dialekter i gränsbygd –  om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Dialekter i gränsbygd – om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Veckans Språket besöker Janne och Ella Karlsson i deras hem i Träslövsläge i Halland. De berättar om livet i fiskeläget förr och nu och reflekterar över att de inte fick tala sin dialekt i skolan på 30-talet utan tvingades att swenska. Språkvetaren Simon Karlsson pekar vad som kännetecknar gränsdialekterna i Halland - det är påverkan av danska, men också åtskilliga drag från riktig gammal svenska är bevarade. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-"mena på", en fortsättning-satser som syftar fel-"mitt Örnsköldsvik"-var och vart och fel som blir rätt

18 Kesä 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
utelias-mieli
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-poliisin-mieli
rss-radplus
rss-totta-vai-tuubaa
mielipaivakirja
radio-antro
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-bios-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-ammamafia
rss-ihmisen-aani
rss-tervetta-skeptisyytta