Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2
Språket4 Joulu 2017

Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends.

Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap.

– Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden.

Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.

Veckans språkfrågor

Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis?

Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning?

Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning

E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö?

I panelen
Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.

Reporter
Erik Espeland

Språkvetare
Ola Karlsson

Programledare
Emmy Rasper

Jaksot(940)

När de såg stjärnan blev de ganska glada

När de såg stjärnan blev de ganska glada

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sv...

7 Tammi 201924min

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågo...

31 Joulu 201824min

Språket dokumentär: Striden om hen

Språket dokumentär: Striden om hen

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Lyssna på ...

25 Joulu 201841min

Snö, julmust och generationsskillnader

Snö, julmust och generationsskillnader

Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad ski...

24 Joulu 201824min

Rackarns bananer och attans bananer!

Rackarns bananer och attans bananer!

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Rad...

17 Joulu 201824min

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

10 Joulu 201824min

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avs...

3 Joulu 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

26 Marras 201824min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
docemilia
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-duodecim-lehti
utelias-mieli
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
rss-sosiopodi