En gräddfil rakt in i räkmackan
Språket4 Maalis 2019

En gräddfil rakt in i räkmackan

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner?

Varifrån kommer uttrycket ta höjd för?

Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen?

Hur uttalas malplacerad?

Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas?

Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något?

Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(500)

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

20 Helmi 201724min

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios...

13 Helmi 201724min

På medeltiden kunde alla stava

På medeltiden kunde alla stava

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på...

6 Helmi 201724min

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på all...

30 Tammi 201724min

Varför pratar meteorologer om ost?

Varför pratar meteorologer om ost?

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säker...

23 Tammi 201724min

Hur många är ett par stycken?

Hur många är ett par stycken?

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna ...

16 Tammi 201724min

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför...

3 Tammi 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i ...

27 Joulu 201629min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-metsantuntijat-podcast
mielipaivakirja
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
docemilia
vinkista-vihia
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-duokkari-ekstra
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-miljonaarien-tasavalta