Fem svårigheter för nya svensktalare
Språket27 Tammi 2020

Fem svårigheter för nya svensktalare

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?

Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?

När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?

Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?

Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:

  1. Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
  2. Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
  3. Att uttala u och y.
  4. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
  5. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

Jaksot(937)

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Tack för igår, det var jätteroligt! Ta flyget, res bekvämt. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Lyssna...

25 Loka 201624min

Say cheese, omelett och pizza - så får du den perfekta fotominen!

Say cheese, omelett och pizza - så får du den perfekta fotominen!

Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget. Lyssna på a...

18 Loka 201624min

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. L...

11 Loka 201624min

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lys...

4 Loka 201624min

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. L...

27 Syys 201624min

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna...

20 Syys 201624min

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

13 Syys 201624min

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. L...

6 Syys 201624min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-laakaripodi
rss-opeklubi
docemilia
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
radio-antro
rss-mental-race
rss-ylistys-elaimille