Fem svårigheter för nya svensktalare
Språket27 Tammi 2020

Fem svårigheter för nya svensktalare

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?

Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?

När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?

Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?

Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:

  1. Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
  2. Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
  3. Att uttala u och y.
  4. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
  5. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

Jaksot(928)

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder?-”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte.-nya ö-ljud i till exempel stöd och öl-"är" som uttalas "e" och "ä" men inte så ofta "är"-ost eller öst i väderstreck-”i stort sätt”-klädsträck eller klädstreck

7 Tammi 201424min

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Ingen ko på isen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Tammi 20149min

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Tammi 201424min

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 20138min

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej -funkis och dagis -lyfta en fråga-spirituell -förlägen

25 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 20139min

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om  ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-"barna" i stället för barnen-ordet hedenhös-jul, varifårn kommer det ordet?-verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid-när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

17 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Joulu 20139min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
rss-poliisin-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
docemilia
mielipaivakirja
rss-duodecim-lehti
rss-tiedetta-vai-tarinaa
university-of-eastern-finland
filocast-filosofian-perusteet
rss-bios-podcast
rss-kova-luonto
rss-totta-vai-tuubaa
rss-ammamafia
rss-politiikasta-podcast
rss-ylistys-elaimille
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast