Tillbaka till framtiden med språket
Språket16 Maalis 2020

Tillbaka till framtiden med språket

Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vilka språkliga knep finns i svenskan för att prata om framtiden?

Hur passar ordet förr in i det framåtblickande uttrycket förr eller senare? Det är väl ett ord om något som redan har hänt?

Hur väl kan vi förutsäga vad en person kommer att säga härnäst?

Varför säger man numera det kortare tjugo-tjugo om ett årtal som kommer, men tjugohundra tjugo om ett årtal som har varit?

Snart, strax, om en stund. Var kommer de tidsuttrycken från, och har de tidigare varit mer exakta?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervju med Pelle Söderström, forskare i neurolingvistik vid Western Sydney University. Programledare Emma Engström.

Jaksot(942)

Det drar ihop sig...

Det drar ihop sig...

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorDra det ko...

8 Syys 201524min

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ar...

1 Syys 201524min

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sver...

25 Elo 201524min

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbe...

18 Elo 201524min

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1. Användn...

16 Kesä 201524min

Smileys och skiljetecken

Smileys och skiljetecken

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Lyssna...

9 Kesä 201524min

Var är du ens? Vem är jag ens?

Var är du ens? Vem är jag ens?

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Lyssna på alla a...

2 Kesä 201524min

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. L...

26 Touko 201524min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-duodecim-lehti
rss-tervetuloa-tervemenoa
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta