Språket20 Huhti 2020

Så pratar vi om pengar

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?

Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?

Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?

Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?

Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Lyssnarnas synonymer till pengar

Balubas

Cash

Cashiluring

Daler

Deg

Flis

Fyffe

Fyrk

Geld

Klös

Klöver

Kontanter

Kosing

Kulor

Leuter

Lovor

Lubriks

Lusidorer

Monedas

Monetas

Mynt

Pant

Para

Parra

Penningar

Pistoler

Pix

Pluring

Riksdaler

Sekiner

Skånepesetas

Spänn

Storkovan

Stålar

Stålbjörns

Växel

Valörer

Sillöga = äldre slang för en tioöring

Blejd = äldre slang för tjugofemöring

Småskrammel = småpengar

Grossel = småpengar

Feckebôs = småpengar

Grus = småpengar

Korvöre = väldigt liten slant

Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet

Bagis = en krona

Bagare = en krona

Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)

Bergman = en tvåhundrakronorssedel

Annie Lööf = en femhundrakronorssedel

Röding = en femhundrakronorssedel

Papp = tusen kronor

Tuss = tusen kronor

Storsläng = en tusenkronorssedel

Lax = en tusenkronorssedel

Lakan = en tusenkronorssedel

Långsjal = en tusenkronorssedel

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Är det omodernt att prata om goda solchanser?

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app....

25 Maalis 201930min

Behövs orden för att uppfatta färger?

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varfö...

18 Maalis 201930min

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Lyssna på ...

11 Maalis 201930min

En gräddfil rakt in i räkmackan

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Lyssna på alla avs...

4 Maalis 201930min

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla ...

25 Helmi 201930min

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

18 Helmi 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssn...

11 Helmi 201929min

Säg havremjölk om du vill!

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på all...

4 Helmi 201930min