Språket20 Huhti 2020

Så pratar vi om pengar

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?

Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?

Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?

Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?

Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Lyssnarnas synonymer till pengar

Balubas

Cash

Cashiluring

Daler

Deg

Flis

Fyffe

Fyrk

Geld

Klös

Klöver

Kontanter

Kosing

Kulor

Leuter

Lovor

Lubriks

Lusidorer

Monedas

Monetas

Mynt

Pant

Para

Parra

Penningar

Pistoler

Pix

Pluring

Riksdaler

Sekiner

Skånepesetas

Spänn

Storkovan

Stålar

Stålbjörns

Växel

Valörer

Sillöga = äldre slang för en tioöring

Blejd = äldre slang för tjugofemöring

Småskrammel = småpengar

Grossel = småpengar

Feckebôs = småpengar

Grus = småpengar

Korvöre = väldigt liten slant

Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet

Bagis = en krona

Bagare = en krona

Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)

Bergman = en tvåhundrakronorssedel

Annie Lööf = en femhundrakronorssedel

Röding = en femhundrakronorssedel

Papp = tusen kronor

Tuss = tusen kronor

Storsläng = en tusenkronorssedel

Lax = en tusenkronorssedel

Lakan = en tusenkronorssedel

Långsjal = en tusenkronorssedel

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

10 Joulu 201824min

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avs...

3 Joulu 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

26 Marras 201824min

Domma bullarna är goda!

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

19 Marras 201824min

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyss...

12 Marras 201824min

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt...

5 Marras 201824min

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ...

29 Loka 201824min

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. L...

22 Loka 201824min