Så pratar vi om pengar
Språket20 Huhti 2020

Så pratar vi om pengar

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?

Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?

Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?

Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?

Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Lyssnarnas synonymer till pengar

Balubas

Cash

Cashiluring

Daler

Deg

Flis

Fyffe

Fyrk

Geld

Klös

Klöver

Kontanter

Kosing

Kulor

Leuter

Lovor

Lubriks

Lusidorer

Monedas

Monetas

Mynt

Pant

Para

Parra

Penningar

Pistoler

Pix

Pluring

Riksdaler

Sekiner

Skånepesetas

Spänn

Storkovan

Stålar

Stålbjörns

Växel

Valörer

Sillöga = äldre slang för en tioöring

Blejd = äldre slang för tjugofemöring

Småskrammel = småpengar

Grossel = småpengar

Feckebôs = småpengar

Grus = småpengar

Korvöre = väldigt liten slant

Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet

Bagis = en krona

Bagare = en krona

Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)

Bergman = en tvåhundrakronorssedel

Annie Lööf = en femhundrakronorssedel

Röding = en femhundrakronorssedel

Papp = tusen kronor

Tuss = tusen kronor

Storsläng = en tusenkronorssedel

Lax = en tusenkronorssedel

Lakan = en tusenkronorssedel

Långsjal = en tusenkronorssedel

Jaksot(928)

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder?-”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte.-nya ö-ljud i till exempel stöd och öl-"är" som uttalas "e" och "ä" men inte så ofta "är"-ost eller öst i väderstreck-”i stort sätt”-klädsträck eller klädstreck

7 Tammi 201424min

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Ingen ko på isen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Tammi 20149min

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Tammi 201424min

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 20138min

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej -funkis och dagis -lyfta en fråga-spirituell -förlägen

25 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 20139min

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om  ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-"barna" i stället för barnen-ordet hedenhös-jul, varifårn kommer det ordet?-verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid-när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

17 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Joulu 20139min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
rss-poliisin-mieli
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
docemilia
radio-antro
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-metsanomistaja-podcast
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
ihanat-ipanat
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ilmasto-kriisissa
rss-opeklubi