Lär dig tolka ortnamnens betydelser
Språket7 Joulu 2020

Lär dig tolka ortnamnens betydelser

Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping.

Vad betyder ortnamnet Ho, som också finns i namn som Hofors och Hosjö?

Hur hänger namnen Helsingborg, Helsingör och Helsingfors ihop och har det något med Hälsingland att göra?

I Ångermanland och västra Dalarna finns nästan 50 namn på ställen som slutar på -sillret. Vad är det för ord?

Hur kommer det sig att vattendrag ofta namnges i bestämd form till skillnad från ortnamn? Det heter Vänern, Östersjön och Mälaren men inte Karlstaden, Göteborgen och Varberget.

Varför uttalas Kristianstad som krisjaʹnnsta? Och hur kommer det sig att man säger väschöta och össchöta istället för västgöta och östgöta?

Hur ska orten Tjust eller gatan Tjustgatan uttalas och var kommer ordet ifrån?

Namnet Blåsut finns på olika ställen i landet, både som platser och gator, men vad betyder det?

Vad betyder Rönninge som finns i många ort-, stadsdels- och bynamn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(927)

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor?- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

12 Helmi 201324min

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

Språkbiten -gradvisa betydelseförskjutningar

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka - i dag med två, motsatta, betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Helmi 20138min

Svenskan i Finland

Svenskan i Finland

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svenska. Då är det lätt att det svenska modersmålet påverkas av finskans grammatik och konstruktioner.Lauri Kivinen, vd för YLE, Finlands public serviceradio och -tv, berättar om sin vision av närmare samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga avdelningarna vid YLE. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-namnet Elve-gatsten eller kullersten-”brorsan” eller ”brodern” i nyhetstelegram-vad är ”mylta”?-”tjafs” på byxorna – ursprung och betydelse-när infaller ”torsdagsnatten” – före eller efter själva torsdagen?

5 Helmi 201324min

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Whiskyglas av plast och hälsosamma människor

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-bo i hus tycks i dag betyda bo i villa - hur gick det till?-slickepotten som blev barnhatare-en bra bit om ett helt musikstycke - hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter hon är arbetsam rätt men hon är hälsosam mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med tvål när så många länder i vår närhet använde såpa (i egen stavning)? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Helmi 20139min

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- missförstånd på grund av uteblivet kommatecken- ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå- om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare?- närliggande eller näraliggande?- egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker?- till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det som prepositionen ’till’ orsakar?- ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?

29 Tammi 201324min

Jag först - när började vi säga så?

Jag först - när började vi säga så?

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Tammi 20139min

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon

Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon. I veckans program ger de exempel på fotbollsspråkets egenheter i ordförråd, grammatik och dialekter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vad är "en bra fråga"?- koker du blomkål?- hur skriver man Ipad i plural?- och en teve, men flera - ja, vadå?- minutrar - kan man säga så?- nyårsklockor - kan en domkyrka vara hon?- bör och borde - samma sak? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Tammi 201324min

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter

-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig - varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Tammi 20138min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
rss-poliisin-mieli
filocast-filosofian-perusteet
rss-radplus
docemilia
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-ammamafia
rss-tervetta-skeptisyytta