Det smakar fågel, doftar jord
Språket31 Loka 2022

Det smakar fågel, doftar jord

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Svenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?

Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?

I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?

Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?

Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?

Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?

I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?

På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?

I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.
Programledare Jens Möller.

** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

22 Touko 201724min

Språket på Vetenskapsfestivalen

Språket på Vetenskapsfestivalen

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Med...

18 Touko 201743min

Vart har ordet kickers tagit vägen?

Vart har ordet kickers tagit vägen?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

15 Touko 201724min

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveri...

8 Touko 201724min

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna ...

1 Touko 201724min

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Lyss...

24 Huhti 201724min

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt ...

17 Huhti 201724min

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på a...

10 Huhti 201724min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
docemilia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
utelias-mieli
sotataidon-ytimessa
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-ranskaa-raakana
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-sosiopodi