Ortnamn som ger inblick i forntiden
Språket7 Marras 2022

Ortnamn som ger inblick i forntiden

I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Enligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?

Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?

I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?

Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?

Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?

Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?

Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?

En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?

Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?

Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.
Programledare Jens Möller.

Jaksot(928)

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar

Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder?-”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte.-nya ö-ljud i till exempel stöd och öl-"är" som uttalas "e" och "ä" men inte så ofta "är"-ost eller öst i väderstreck-”i stort sätt”-klädsträck eller klädstreck

7 Tammi 201424min

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Språkbiten 2014-01-04 kl. 08.50

Ingen ko på isen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Tammi 20149min

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Vetenskapsradion Språket 2014-01-01 kl. 19.03

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Tammi 201424min

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 20138min

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej -funkis och dagis -lyfta en fråga-spirituell -förlägen

25 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 20139min

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om  ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-"barna" i stället för barnen-ordet hedenhös-jul, varifårn kommer det ordet?-verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid-när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

17 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Joulu 20139min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-poliisin-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
docemilia
radio-antro
ihanat-ipanat
filocast-filosofian-perusteet
rss-kova-luonto
rss-totta-vai-tuubaa
rss-ammamafia
rss-radplus
rss-opeklubi