Prefix & suffix - små men mäktiga
Språket28 Marras 2022

Prefix & suffix - små men mäktiga

Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad är definitionen på prefix?

Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?

Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?

Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?

Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?

Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?

År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?

Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.
Programledare Jens Möller.

Jaksot(936)

Kan alla svenskar prata franska?

Kan alla svenskar prata franska?

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan....

1 Huhti 201930min

Är det omodernt att prata om goda solchanser?

Är det omodernt att prata om goda solchanser?

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app....

25 Maalis 201930min

Behövs orden för att uppfatta färger?

Behövs orden för att uppfatta färger?

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varfö...

18 Maalis 201930min

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Lyssna på ...

11 Maalis 201930min

En gräddfil rakt in i räkmackan

En gräddfil rakt in i räkmackan

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Lyssna på alla avs...

4 Maalis 201930min

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla ...

25 Helmi 201930min

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

18 Helmi 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssn...

11 Helmi 201929min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
utelias-mieli
mielipaivakirja
rss-tervetta-skeptisyytta
koodikahvit
rss-ranskaa-raakana
rss-metsa
rss-ammamafia
rss-mental-race
rss-ylistys-elaimille
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita