Inga små och gulliga diminutiver i svenskan
Språket27 Maalis 2023

Inga små och gulliga diminutiver i svenskan

Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.

– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.

Språkfrågor om diminutiv

Hur definieras diminutiv?

Saknar svenskan diminutiv?

Hur skapas diminutiv i olika språk?

Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?

Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?

Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?

Vad finns det för personnamn som är diminutiver?

Läs och lyssna mer om diminutiv och -is

Tjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.

Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutiv

Lista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver

Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)

Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)


Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(927)

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

-när "behöver" låter som "p'höver"-varför ett sje-ljud i fors?-språklig logik-mig eller mej? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Maalis 20139min

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: Jag missade fikat pga klantig där det gamla uttrycket på grund av, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket - vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarbrev i detta ämne, utifrån några exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vem kan man lita på språkvårdsfrågor?-före och innan-både - men också, och både i uppräkning med fler än två-svårt att välja mellan "de" och "dem"-"simmar gör jag varje dag" eller "simma gör jag varje dag"?-valet mellan "sin" och "hans"

12 Maalis 201324min

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ordet ”rätt” i många betydelser-att spela på motståndarens planhalv: en sak i sporten, rakt motsatt i politiken-kan man ”köra skidor”?- varför är inte uppförsbacke och nedförsbacke motsatser i överförd betydelse?-att ”sporta en ny jacka” – varifrån kommer detta uttryck?

5 Maalis 201324min

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Vidare om upptrycket vara i sitt esse och om uppsnack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Maalis 20137min

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-ett utmejlat rådjur-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?-vad är brödtext?-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?

26 Helmi 201324min

Språkbiten om språkhistoria

Språkbiten om språkhistoria

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Helmi 20139min

Datorn som verktyg för språkforskare

Datorn som verktyg för språkforskare

Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - ”Wij hålla vth”- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt- uttalet ”presang”- försvenskade stavningar av engelska uttryck

19 Helmi 201324min

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Helmi 20139min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
rss-radplus
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-poliisin-mieli
docemilia
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-ammamafia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ilmasto-kriisissa
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-metsanomistaja-podcast