Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Språket10 Huhti 2023

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.

Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.

Språkfrågor om godis

Varför heter det godis och när började ordet användas?

Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?

Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?

Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?

Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?

Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?

Läs och lyssna mer om godis

Mer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma

Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.

Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)

P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)

P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(924)

Kan du prata långsammare?

Kan du prata långsammare?

En del lyssnare tycker att pratet går snabbare i det nya Språket. Men stämmer det? Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur snabbt Emmy Rasper och Ylva Byrman pratar jämfört med den tidigare programledaren Anna Lena Ringarp och bisittaren Lars-Gunnar Andersson. Spännande resultat - och flera intressanta teorier bakom hur vi människor uppfattar språkets hastighet. Dessutom: Hur gammalt är ordet deadline och vad är egentligen skillnaden på frusen och fryst? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor. Programledare är Emmy Rasper, som enligt professorns undersökning har samma talhastighet som John F Kennedy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Hur gammalt är ordet "deadline" och finns det några bra synonymer? Är det någon som hört ordet "logsop" användas om müsli? Vad är skillnaden på frusen och fryst? Går det att säga "frusen yoghurt"? Vad heter den manliga motsvarigheten till sjöjungfru?

1 Huhti 201424min

Accessoar - ett ord vars uttal skapar bråk

Accessoar - ett ord vars uttal skapar bråk

Är du en x-uttalare eller s-uttalare? De två olika uttalen av ordet accessoar delar upp befolkningen i två läger. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk berättar om ordets uttalsbakgrund och funderar kring varför andra människors språkbruk kan irritera. Emmy Rasper tar sig vidare på sin jakt efter vem som har makt och inflytande över språket och hamnar hemma hos nyordsjägaren Rolf Bååth i Borås. Han har samlat in nyord till Språkrådet sedan 2006 och har sedan dess hittat över 10 000 ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Varför blir jag irriterad på när folk uttalar "accessoarer" med s istället för med x? Vad finns det för koppling mellan orden "integritet och "integration"? Hur vanligt det har blivit i text med de engelska förkortningarna IRL, BTW och BRB?

25 Maalis 201424min

Är Zlatan en legend eller en legendar?

Är Zlatan en legend eller en legendar?

Om Zlatan Ibrahimovic får svara på frågan själv är han både en legend och legendar. Se videoklipp här. Men vilket av orden är korrekt att säga om en person? Det ena, det andra eller kanske båda? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, tar sig an en lyssnarfråga om orden legend och legendar och hamnar hos Selma Lagerlöf. Programmet handlar även om begreppet "delade turer". Förra veckan diskuterades problemet med glapp i arbetsdagen i Sveriges Radio. Men varför säger vi "tur" i det här fallet? Sen när betyder tur arbetspass? Emmy Rasper dyker ner i ordböckerna och letar efter svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Hur kommer det sig att ordet "bordläggning" används i både båt- och mötessammanhang, är det samma ord? Kan ni reda ut det här med legend och legendar? Jag upplever att allt fler i media väljer att böja med bokstaven e vad gäller titlar, oavsett kön, är det så?

18 Maalis 201424min

Varför tycker vi att vissa dialekter är fula?

Varför tycker vi att vissa dialekter är fula?

Dialekter väcker känslor. Det märktes inte minst när SVT visade serien Ettor och Nollor för ett par veckor sedan. Gustaf Skarsgårds göteborgska karaktär Karl fick mängder av tittare att reagera. I veckans program fokuserar vi på dialekter. Margareta Svahn lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet svarar på lyssnarnas dialektfrågor. Den senaste veckan har en video på när en finsk 19-åring härmar en massa olika språk setts av över 6 miljoner människor världen över. Emmy Rasper frågar sig varför hon lyckas med sina imitationer och varför så många fascineras av videon. Se filmen här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Håller dialekterna på att förlorat sina särskilda dialektala ord? Dialekt har fått en ny funktion nämligen att bli ett förstärkande drag i försäljning och reklam. Är detta vedertaget och finns det någon forskning kring vilka dialekter som förstärker vad? Varför är dialekterna i Jönköpingstrakten och Skövdetrakten så otroligt, gräsligt fula? Är det dialektalt att säga "vad några vi är"?

11 Maalis 201424min

Varför satt en man i Clint Eastwoods hals?

Varför satt en man i Clint Eastwoods hals?

"Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen" skrev Dagens Nyheter för några veckor sedan. Det fick lyssnaren Olof att reagera och undra hur mannen fick plats i Eastwoods hals. Borde det heta "satte" istället? resonerar Olof, men har fått mothugg från sina vänner, nu rådfrågar han Språket om vad som är en korrekt formulering. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk ger svar på satt/satte och flera andra lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Varför använder vi ordet "så"? Är de engelska orden gaffer och gammer släkt med gubbe och gumma? Är det korrekt att skriva "Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen"? Varifrån kommer uttrycket "Slå en sjua"?

4 Maalis 201424min

Vem bestämmer vilka ord som får vara med i SAOL?

Vem bestämmer vilka ord som får vara med i SAOL?

Svenska Akademiens ordlista ses av många som svenska språkets facit. Men vem bestämmer vilka ord som ska vara med i ordlistan? Emmy Rasper har besökt SAOL-redaktionen i sitt fortsatta försök att reda ut vem som har makt och inflytande över språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, hon svarar på om det är språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt" och hur verbet "spinna", i betydelsen träna i grupp på motionscykel, ska böjas. Sist i programmet, sjuksköterskan Anna Karin Eriksson vill starta en fittrevolution och berättar varför hon tycker det är viktigt att ha bra ord för att kunna prata om sitt kön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor Är det språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt"? Hur böjs verbet spinna?

25 Helmi 201424min

"Vi är gravida" - ett uttryck som provocerar

"Vi är gravida" - ett uttryck som provocerar

Det känns fel när par säger "vi är gravida" tycker en av Språkets lyssnare och det är en av funderingarna som besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper besöker Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan och frågar vem som har makt över språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor: - Varför använder vi ordet "skumma" i betydelsen ögna eller scanna? - Varifrån kommer uttrycket "rikstrött" och hur vanligt är det att använda "riks-" som förstärkande förled? - Varför säger vissa par "vi är gravida"? - Vad betyder ordet "ögonskenlig”?

18 Helmi 201424min

Är en skjuten älg död och varifrån kommer uttrycket "så ägd"?

Är en skjuten älg död och varifrån kommer uttrycket "så ägd"?

Idag är det premiär för Språkets nya programledare Emmy Rasper, men precis som vanligt besvaras frågor från er lyssnare. Idag är det Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk som svarar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi funderar också på hur persiskan har påverkat det svenska språket. Det är 35 år sedan den islamska revolutionen i Iran och nu 2014 är Iran det femte vanligaste landet, förutom Sverige, att vara född i om du bor här. Vilka persiska låneord använder vi dagligen? Och har vi fått några nya persiska ord de senaste 35 åren? Ashk Dahlén, docent i persiska vid Uppsala universitet ger svar. Veckans lyssnarfrågor: - finns det motsatsord till alla o-ord? - varifrån kommer uttrycken "att någon har posse" och "att någon äger" och har de något samband? - är en skjuten älg död? - varifrån kommer ordet inälvor?

11 Helmi 201424min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-poliisin-mieli
docemilia
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
vinkista-vihia
radio-antro
rss-ranskaa-raakana
rss-jyvaskylan-yliopisto
rss-pandapodi