Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Språket10 Huhti 2023

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.

Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.

Språkfrågor om godis

Varför heter det godis och när började ordet användas?

Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?

Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?

Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?

Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?

Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?

Läs och lyssna mer om godis

Mer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma

Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.

Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)

P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)

P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(923)

Hela folket värnar isländskan

Hela folket värnar isländskan

De allra flesta islänningar engagerar sig starkt i bevarandet av isländskan och är eniga med den officiella språkvården. Det säger Ari Páll Kristinsson, forskningsprofessor vid Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik. En undersökning visar att dagstidningstext i Island bara innehåller en tredjedel så många lånord som tidningarna i Sverige, Danmark och Norge. I programmet hörs också språkforskaren Hanna Óladóttir som undersökt islänningars attityder till nyord, journalisten Jórunn Sigurdadottir vid Islands radio och Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- stol, som i talarstol, takstol, domstol, vävstol, ribbstol - vad har orden gemensamt?- varför heter det grönsaker?- vad blir engelska whistle blower på svenska?- brögäng för dåligt fotbollslag- sutta i betydelsen kasta har gamla anor- gå av stapeln Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Tammi 201124min

P1 Språket  20101229 Nytt liv i jiddisch 2010-12-28 kl. 14.00

P1 Språket 20101229 Nytt liv i jiddisch 2010-12-28 kl. 14.00

P1 Språket 29 dec 2010. Nytt liv i jiddisch. Det finns ett ökande intresse för de små nationella minoritetsspråken och denna vecka uppmärksammar Språket jiddisch, ett av de fem. Vid Hillelskolan i Stockholm får lågstadielever lära sig mor- och farföräldrarnas språk. Paula Grossman, lärare vid skolan, berättar om språkets betydelse i dag Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Joulu 201024min

Island och grannarna

Island och grannarna

I fyra av de nordiska länderna borde vi kunna förstå varandras språk rätt väl. I Sverige, Danmark och Norge och svensktalande Finland finns förutsättningar, även om man ibland får jobba lite på att de ska infrias. Ett femte land, Island, har ett språk som inte är lika nära släkt men eftersom islänningarna sedan länge läst danska i skolan har vi kunnat mötas på skandinaviska. Nu verkar många islänningar föredra engelska som umgängesspråk, också i Norden. Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet på Island, talar om framtiden för den skandinaviska språkförståelsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- jul - vad betyder ordet?- första belägg - var hittar man sådana?- hur många gånger måste man höra ett ord för att kunna använda det rätt?- varför heter det vandrarhem- varför säger man ågren och var kommer det ordet ifrån?- fortbildning - varför fort?- tillbringare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Joulu 201024min

Snöfall eller snöande?

Snöfall eller snöande?

Veckans lyssnarfrågor om språk är hämtade från det snöiga landskapet, från biosalongen och från badhuset.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna:- när att blir och- de och dem- -ism, som i hinduism, men -dom, som i kristendom- 'all badning på egen risk' - är meningen konstig?- snöfall eller snöande. Om valen vid substantivbildning- skillanden mellan anmälan och anmälning- är svenskan krångligare än engelskan?- svar på frågan: Ser du den gula bilen? Ska det vara: Vilken gul bil? eller Vilken gula bil? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Joulu 201024min

Ungdomsspråk med bred repertoar

Ungdomsspråk med bred repertoar

Det finns en föreställning att ungdomars språk blir allt torftigare, att deras sms-språk och chattande gör dem sämre rustade för ett vuxenliv där också neutralt vardagsspråk måste få plats. Den oron tillbakavisas bestämt av språkforskaren Theres Bellander vid Uppsala universitet. Hon har följt några ungdomars språkliga vardag i tal och text och funnit att deras språkliga repertoar är stor. - Ungdomar har fått nya språkliga färdigheter med de nya medierna, säger hon, men man blir inte bättre på att skriva jobbansökningar av att chatta, det måste man öva på. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar gamla ords ursprung och betydelse.Veckans frågor:- vad betyder temp, som i temperatur och temperament och många andra ord?- illfänas- ur Luffarvisan: då axlar jag min mara allt uti solen klara och glädes att få fara. Är maran ett nödrim?- frånsols och baksols- bengå - används det ordet fortfarande och var i så fall?- tarrsäng- sutta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Joulu 201024min

Wrong way?

Wrong way?

I två tredjedelar av de högre kurserna vid svenska universitet sker undervisningen nu på engelska - enligt kursplanen. Språkvetaren Hedda Söderlundh vid Uppsala universitet har undersökt hur den språkliga verkligheten kan te sig i dessa kurser, där inte sällan de svenskspråkiga studenterna är i stor majoritet. -Svenskan är mer levande än man kanske föreställer sig, säger hon, och ofta kan de utländska studenterna känna sig uteslutna ur diskussionerna. Hon efterlyser språkliga riktlinjer vid universiteten. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. - Om bestämd och obestämd artikel- nu kan du bli en miljöhjälte - är det engelskt inflytande när vi stoppas in ett en där?- ledde gjorde - kan man uttrycka sig så?- varför saknar meningar i insändare så ofta subjekt: ser allt oftare att ungdomar inte.. Är detta en trend?- Det är bra, så det är - varifrån kommer denna konstruktion?- vad ska man välja:det dröjde inte länge förrän eller länge innan? - varför så ofta inget plural-n på ord som område och ärende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Marras 201024min

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Denna veckas Språket ägnas ord, och jordnära ord för livsviktiga ögonblick blandas med modeord. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar dödsgyttjan och hälsocoachen i nyhetsflödet och kommenterar det förändrade innehållet i ordet amma. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg berättar om de många folkliga orden kring en liten växt som det slagit gnistor om - lummer, förr kallad käringkrut eller många andra färgstarka ord. Veckans samtliga ordfrågor:- gravid- förlösa- vem ammar?- shorts- bengå- dator- event och förtegen - klyschor i fasta ordkombinationer?- dödsgyttja- hälsocoach Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Marras 201024min

Grattis, SR:s språkpristagare!

Grattis, SR:s språkpristagare!

I veckans program presenterar vi årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Som vanligt är det två SR- medarbetare som uppmärksammas för att de putsar på radions kanske viktigaste verktyg - det levande språket som förmedlar kunskap, känslor och bilder. Sveriges Radios språkgrupp har filat fram följande motiveringar: Katarina Hedström, P4 Gotland - en ordglad eterröst, som lika hemtamt rör sig på kulturens och politikens arenor som på hed och klint Niklas Lindblad, P2 Musik - en verbal konsertmästare, som med värme och aldrig sviktande elegans varierar det klassiska temat Lyssnarbreven handlar denna vecka om grammatik - livskraftiga dialektord och kreativa verbböjningar får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans frågor:- hur många genus i svenskan och varför?- varför starka och svaga verb?- 'kanske' - kommer det från kan ske?- jag är inte den som är den- 'olaglig smuggling' - en diskussion om logik och vöerflödig information- 'skälen till varför' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Marras 201024min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-laakaripodi
radio-antro
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ylistys-elaimille
hippokrateen-vastaanotolla
rss-ammamafia
rss-mental-race
rss-murremyytin-murtajat
rss-taivaanranta