Så gör du inte fel med “att”
Språket17 Huhti 2023

Så gör du inte fel med “att”

Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.

Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”

– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om att

Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”

Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?

Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?

"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?

Finns det dialektala varianter av "att"?

Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktion

Boken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).

Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).

Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.


Jaksot(929)

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

POD: Språkbiten om båda eller bägge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Kesä 20139min

Dialekter i gränsbygd –  om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Dialekter i gränsbygd – om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Veckans Språket besöker Janne och Ella Karlsson i deras hem i Träslövsläge i Halland. De berättar om livet i fiskeläget förr och nu och reflekterar över att de inte fick tala sin dialekt i skolan på 30-talet utan tvingades att swenska. Språkvetaren Simon Karlsson pekar vad som kännetecknar gränsdialekterna i Halland - det är påverkan av danska, men också åtskilliga drag från riktig gammal svenska är bevarade. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-"mena på", en fortsättning-satser som syftar fel-"mitt Örnsköldsvik"-var och vart och fel som blir rätt

18 Kesä 201324min

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-”peta” i st f avskeda-andrabollen, returen-infantilisering av språket-problematisera, proaktiv-fiskeläger eller fiskeläge-kunskap eller kunskaper

11 Kesä 201323min

Språket på nationaldagen

Språket på nationaldagen

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågor som tas upp i programmet:- Varför blir "nog" på skånska "nock"?- varför talar vi om långa människor men höga torn?- "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal- "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring- "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten?- "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt- "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland- "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare.- ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i- hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg?- "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland- "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung- kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

6 Kesä 201340min

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor  med fokus på uttal

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor med fokus på uttal

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning.Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga språkfrågor i veckans program:- Om vår förmåga att skilja verklig tal från teater- har vårt snusande påverkat vårt uttal och språkljuden i svenskan?- ”med” som bli ”me” eller ”mä”- tidsplan eller tidplan- och vad är en ”chefläkare”- om språkfel på webben- ord som ser konstiga ut i stavningen: ”kommunnivå”- ”heller” som blir ”hellre”

4 Kesä 201323min

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistisk. Bokmålet, det danskbaserade skriftspråket, vinner stadigt terräng och varken norska medier eller läromedel uppfyller kraven på publikationer på båda språken. Själv är han en varm anhängare av nynorska, som han hävdar bidrar till ett tydligare språk, fritt från floskler och han tröstas något av att norska författare och dramatiker gärna skriver på nynorska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla besvarade frågor:-"lusinvasion" är det bästa ordet!-”rätt att” i stället för ”fastän” – en lokal företeelse och en föga uppmärksammad subjunktion-om liten och lilla och om bestämdhet, utifrån exemplen "en liten katt", "den lilla katten" och "den lilla katt som kom" -äro/voro - om språkriktighet och stilnivå-att blanda språk - om kodväxling och medveten språkblandning

28 Touko 201324min

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket.  Språkfrågor om små detaljer

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket. Språkfrågor om små detaljer

Vissa ord och uttryck är så diskreta att vi sällan tänker på deras verkliga innebörd. Ett sådant verkar vara det lilla svarsuttrycket ingen fara. En lyssnare rapporterar i veckans program hur hon ofta hör det användas som svar där hon inte alls tycker det passar. Vad har hänt med ingen fara? Professor Lars-Gunnar Anderssonbesvarar lyssnarfrågor om till synes små förskjutningar i betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-preteritum eller imperfekt-om huruvida-eller hur-”ingen fara”-hon eller henne- ändelsen –is-mena på-vilken/vad för

21 Touko 201324min

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

I Wales lever kymriskan och en femtedel av befolkningen är tvåspråkig. Vår reporter besöker en skola där all undervisning sker på kymriska, eller walesiska, och där eleverna bara ser fördelar med sin tvåspråkighet. Men varför har det gått så bra i Wales, medan de keltiska minoritetsspråken i Irland och Skottland är hotade? Rektorn Dylan Jones ser historiska anledningar till det. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -bokal i stället för pokal-mumsbit eller munsbit?-vad betyder ”paulun”?-bebisar och spädbarn-kan man ”tilldömas” något dåligt?-bakom och framför ratten-”avgift utgår” – vad händer då?

14 Touko 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
rss-poliisin-mieli
docemilia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
university-of-eastern-finland
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-bios-podcast
rss-kova-luonto
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-politiikasta-podcast
rss-radplus
rss-ylistys-elaimille
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast