Förr hade författare makt över språket
Språket24 Huhti 2023

Förr hade författare makt över språket

Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.

– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.

Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.

– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.

Författares språk inte längre norm för skriftspråket

Efter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.

Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.

– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.

Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språket

Språkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.

Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.

Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.


Jaksot(500)

Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst?

Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst?

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit ...

11 Elo 202515min

Sommarspråket: Ett avsnitt liksom

Sommarspråket: Ett avsnitt liksom

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad m...

4 Elo 202515min

Sommarspråket: Jamen, varför inte?

Sommarspråket: Jamen, varför inte?

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används...

28 Heinä 202515min

Sommarspråket: Vart är vi nu?

Sommarspråket: Vart är vi nu?

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en minnesregel när det ...

21 Heinä 202515min

Sommarspråket: Tack – ingen fara

Sommarspråket: Tack – ingen fara

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servic...

14 Heinä 202515min

Sommarspråket: Hur blev det såhär ejenkligen?

Sommarspråket: Hur blev det såhär ejenkligen?

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en föreställning om att ju längre ...

7 Heinä 202515min

Sommarspråket: Hans, hennes eller sin?

Sommarspråket: Hans, hennes eller sin?

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns faktiskt meningar där det inte går ...

30 Kesä 202515min

Sommarspråket: Vad tänker du om det?

Sommarspråket: Vad tänker du om det?

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är de...

23 Kesä 202515min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
mielipaivakirja
docemilia
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-ylistys-elaimille
university-of-eastern-finland
utelias-mieli
rss-ranskaa-raakana
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-metsantuntijat-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lihavuudesta-podcast