Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Elo 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(935)

Språket den 28 oktober 2008   Genvägar i tal och skrift

Språket den 28 oktober 2008 Genvägar i tal och skrift

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur många förstår egentligen en vanlig nyhetsartikel i tidningen, Ja, ungefär var fjärde människa har svårt att tillgodogöra sig tidningstext, säger Mats Ahlsén, chefredaktör för den lättlästa tidningen 8 sidor som används av grundskolor och av många med funktionshinder. .I veckans program besöker vi en grupp tidningsläsare med intellektuellt handikapp och diskuterar hur man får samhällsinformation om man inte förstår den vanliga dagstidningen.Pernilla Jenbratt, lärare på Särvux i Göteborg, och hennes elever Anders Nordin och Emily Gunnarsson diskuterar dagsnyheter de läst i Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor som denna vecka bland annat handlar om uttal som leder fel eller åt olika håll.- Särskriving, särsägningar och särläsningar av ord, som ’golf reporter’- pojke och pojkarna - är detta det enda ordpar i svenskan som kan uttalas med både akut och grav accent?- förklä och förkläde- fylld till bredden eller brädden?- andra ordpar som låter lika: lem/läm, sett/sätt, enda/ända. Men gör de det överallt i Sverige?- ål från ån i Råå – blir det Råååål?- Svenska Brigaden – eller Svenska brigaden?

28 Loka 200824min

Språket den 21 okt  2008   Egna och egenimporterade ord

Språket den 21 okt 2008 Egna och egenimporterade ord

Språket från vetenskapsredaktionen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor gäller ord: med hjälp av ett enda litet ord kan vi tänka på rädsla för vargar i Värmland, ett annat kan påminna om hur svårt det kan vara att hålla ett nyårslöfte och ytterligare ett berättar om barnadödligheten i Hälsingland för 150 år sedan. Frågorna i veckans program ger också många exempel på ord som vandrat iväg och hamnat i sammanhang som ligger långt från den ursprungliga betydelsen.Veckans efterlysningar: Finns det någon som ’lavar’ ved nuförtiden?Och behövs det ordet ’gäll-ljutt’ idag, med allt buller? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågorna om språk:- att införliva ett nyårslöfte- rolighet- chockera och chocka- mitigera- grotta ner sig- tidning- kvarlevor- pickadolver- om förvanskning av språketSkicka gärna in egna exempel på felanvända ord eller ord som fått nya betydelser!

21 Loka 200824min

Språket den 14 okt 2008   Svenska eller engelska?

Språket den 14 okt 2008 Svenska eller engelska?

Språket från vetenskapsredaktionen. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inom allt fler ämnesområden övergår man till engelska i undervisningen: böcker, föreläsningar, seminarier och uppsatser är på engelska. Hur kunde det blir så här? Och hur allvarligt är problemet i svensk högskoleundervisning? I veckans program hör ni Olle Josephson, chef för Språkrådet, och Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet. Vi mötte dem i Stockholm på ett seminarium ordnat av Språkförsvaret, en ideell organisationVi hör också i Viktor Fors Mäntyranta bandet Surunmaa, som sjungerpå meänkieli, eller tornedalsfinska, och deltari Liet Lavlut, en internationellsångtävling med band från elva delar av Europa - allasjunger på minoritetsspråk. Lyssnarfrågorna denna vecka handlar om små ljud och små ord i samtal. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om:- öh och ahh i talspråk- att behålla ordet medelst små ljud- att avsluta ett samtal med ’säger vi’- ’väl bekomme’ som svar på ’tack’- och uttrycket ’det är lugnt’ som svar på ’tack’- ’så’ som fras vid överlämning- ’då’ som irriterande utfyllnad- ’Hej’ som hälsningsord

14 Loka 200823min

Språket 2008-10-07 2008-10-07 kl. 14.00

Språket 2008-10-07 2008-10-07 kl. 14.00

Språket, denna vecka om brytning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Loka 200824min

Språket 2008-09-30 2008-09-30 kl. 14.00

Språket 2008-09-30 2008-09-30 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Syys 200824min

Språket 2008-09-23 2008-09-23 kl. 14.00

Språket 2008-09-23 2008-09-23 kl. 14.00

Språket med lyssnarfrågor om ord med nytt innehåll. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna och Anna Lena Ringarp är programledare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Syys 200824min

Språket 2008-09-16 2008-09-16 kl. 14.00

Språket 2008-09-16 2008-09-16 kl. 14.00

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Syys 200824min

Språket 2008-09-09 2008-09-09 kl. 11.00

Språket 2008-09-09 2008-09-09 kl. 11.00

Språket 9 sept om jämtskan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Syys 200824min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
radio-antro
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-laakaripodi
rss-radplus
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita