Trendiga tantblommor får växtspråket att blomstra
Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11 Huhti 202230min
Därför heter Järvsö inte Järvsö i Hälsingland
Det finns inte kaffe, eh? den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
4 Huhti 202230min
Att ord dör = språket är levande
Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorKan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen “skratta undertryckt och skrockande”?Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?Är ordet rumphugget på väg att försvinna?När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
28 Maalis 202230min
"Som ett brev på posten" – inte längre snabbt och tillförlitligt
Förr betydde det går som tåget att något var punktligt idag har verklighet kommit ikapp uttrycket. Vilka fler uttryck har fått nya betydelser och hur kan bokstavligen betyda bildligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHar används uttrycket “som ett brev på posten” idag?Hur är det möjligt att ordet bokstavligen nu kan användas för att uttrycka något bildligt?Betyder ”blomma ut” att nå sin fulla potential eller att vissna?Hur har uttrycket ”hänga ihop som ler och långhalm” gått ifrån att vara ett ironiskt uttryck till att betyda att något hänger ihop på ett bra sätt?Vad innebär det att någon tillhör begåvningsreserven?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
21 Maalis 202230min
Skräporden som gör kommunikationen bättre
Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen “Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år.” Eller “Igår så städade vi.”Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?Är ”så att säga” och ”helt enkelt” finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?Varför säger folk liksom?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
14 Maalis 202230min
Kvinnor och män talar olika språk (ibland)
Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorI vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
7 Maalis 202230min
Ukrainska och ryska – språken mitt i kriget
Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. Programledare Emmy Rasper.
1 Maalis 202230min
Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b
Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
21 Helmi 202230min
