Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Elo 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(935)

Kungligt att vara en kålsupare

Kungligt att vara en kålsupare

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige? Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler? Var kommer uttrycket lika goda kålsupare ifrån? På tjeckiska ändras substantivet ändelse beroende på räkneordet, varför är det så? Och varför har vi ett annat system i svenskan? Vad är valhänt för ord och har det något med valar att göra? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Loka 201824min

"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."

"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."

Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Orden barnmorska, engelskans midwife, norskans jordmor och tyskans hebamme betyder samma sak men orden liknar inte varandra, hur kommer det sig? Och vad betyder -morska i barnmorska? Hur har språkundervisningen i grundskolan ändrat inriktning sen 40-talet och är det mindre fokus på rätt och fel? Har olyckligt fått en ny innebörd eller varför använder företagsledare ordet när de ska be om ursäkt? En finlandssvensk lyssnare tycker att "det får stå för dig" låter bakvänt och att det istället borde heta "det får du stå för". Vad har uttrycket för bakgrund?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

8 Loka 201824min

Hur definierar du ordet bröst?

Hur definierar du ordet bröst?

Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är umami ett adjektiv eller substantiv? Hur förklarar man ful för ett barn och hur beskrivs tillsynes enkla ord i ordböcker? När kom spinndoktor in i svenskan och används det i andra sammanhang än i politiska? Har fortfarande börjat användas istället för ännu? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

1 Loka 201824min

En man på en häst och andra homografer

En man på en häst och andra homografer

Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor  När kom ordet dans in i svenskan? Varför kan man säga både "jag är och handlar" och "jag handlar"? Är det typiskt för svenskan med homonymer, ord som stavas och låter likadant men betyder olika saker, eller finns fenomenet även i andra språk? Varför finns bokstaven C i det svenska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

24 Syys 201824min

Svenskans exotiska harbortfall

Svenskans exotiska harbortfall

Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor "Ingen ska vara skadad" är ett påstående där ska signalerar ett antagande, men ska kan i andra sammanhang betyda något bestämt. Hur hänger det ihop?Hur länge sedan är det ordet omnibuss var i bruk och när började vi säga buss?Varför kan vi i svenskan ibland ta bort ordet har ur en mening utan att betydelsen förändras? Det dialektala sinnu betyder arg i Västerberslagen, men varför heter det sinnu i singular och sinnuga i plural?Varifrån kommer ordet kassako? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

17 Syys 201824min

Varför förändras språket?

Varför förändras språket?

Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språkförändring bygger på att det under lång tid finns en variation i uttryckssätt, förändring är att det ena sättet vinner mark, säger Ylva Byrman. Veckans språkfrågor Vad betyder beforska och beskoga, och är det en trend att skapa ord som börjar med be-? Hur sker språkförändringar som till exempel att inte skilja på var och vart? Varifrån kommer uttrycket kreti och pleti? Varför kallas champagne eller mousserande vin för skumpa, var kommer p:et ifrån och borde det inte förkortas skumma eller skummis istället? Att kalla en klänning för blåsa eller festblåsa, var kommer det ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

10 Syys 201824min

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket

Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter. – Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus. – Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå. Så här många förstår inte orden Jobbskatteavdrag: 4 av 10 Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10 Bonus malus: 7 av 10 Talmansrunda: 8 av 10 Samhällskontraktet: 8 av 10 Läs mer om Novus undersökning här! Språkkrav och språkplikt I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig. Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav. – Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk. I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare. – Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer. Programledare och producent: Emmy Rasper.

3 Syys 201824min

Stocka kortleken!  Eller, vad säger du?

Stocka kortleken! Eller, vad säger du?

Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är bytta för ord som förekommer i kullerbytta och skvallerbytta? I Hälsingland är att stocka kortleken samma sak som att blanda. Var kommer ordet stocka ifrån och finns det andra ord för att blanda en kortlek? Hur ska fler och mer användas och håller användningen på att förändras? Varifrån kommer uttrycket att vara uppe tidigt och skafta, och vad är egentligen att skafta? Dessutom: Ylva Byrman har åkt tåg i sommar och efterlyser prepositionerna i tågutropen. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Elo 201824min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
rss-laakaripodi
rss-tiedetta-vai-tarinaa
radio-antro
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-radplus
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-jyvaskylan-yliopisto