Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Elo 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(935)

Vilket vidunderligt vidunder

Vilket vidunderligt vidunder

På svenska är substantivet vidunder ett monster och adjektivet vidunderligt något fantastiskt. Hur kan orden ha så olika betydelse när de är så lika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man vd:ar och inte vd:er om verkställande direktörer? Varför har vidunder och vidunderlig så olika betydelse i svenskan? Hur uppkommer ord som islamofobi och homofobi? Finns ett gammalt svenskt ord som låter som engelskans queer och betyder samma sak? Är det rätt att säga att man knaprar in på den som ligger före i en tävling?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

5 Maalis 201824min

Trindsnö, drivis, skotta och pumsa

Trindsnö, drivis, skotta och pumsa

Det är omöjligt att säga hur många ord för snö det finns, säger Ylva Byrman. Det verkar också finnas väldigt många för snöröjningsredskap. Vi reder ut begreppen. Programledare: Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför pumsar man i snö i Hälsingland? Borde inte snöskyffel heta snöskotta? Ungefär hur många ord för snö det finns i svenskan? Hur många ord för is har SMHI? Varifrån kommer uttrycket ”sa svinskiten”? Finns det ett specifikt ord för kattunge, såsom killing, kulting och kalv hos andra djur?   Språkvetare Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper

26 Helmi 201824min

Sjung ut om du har svårt att tala

Sjung ut om du har svårt att tala

Tal och sång har väldigt lite med varandra att göra och det kan vi dra nytta av, berättar Henrik Rosenkvist i veckans upplaga av Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kan man sjunga utan brytning, när man talar med brytning? Kan man gömma någonting utan avsikt? Är orden nämnd och nämna släkt med varandra? Varifrån kommer det dialektala ordet begla för att glo? Varför blev ordet torsk en benämning på någon som köper sex?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

19 Helmi 201824min

Varför säger man man istället för jag?

Varför säger man man istället för jag?

Att vara artig, generalisera och distansera kan vara anledningar till att använda man som pronomen, säger professor Henrik Rosenkvist i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket djungeltrumman? Hur vanligt är det dialektala ordet sisare för sax och är det släkt med engelska? Vad skiljer formuleringarna kan inte uteslutas och är osannolikt som förekommer i försvarsdebatten? Varför säger man ofta man och inte jag när man pratar om sig själv? Hur vanligt är det att dialekter har andra personliga pronomen än i standardspråket? Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

12 Helmi 201824min

På Japan och i Island

På Japan och i Island

Öar och länder föregås vanligtvis av de olika prepositionerna i eller på. Ofta är det lätt att veta vilken som är rätt. Men inte alltid! Ylva Byrman tar oss med till Sri Lanka, Jylland och Kuba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kan "klassmarkörer" i språk vara liknande i olika länder? Vad betyder uttrycket full patte? Gifta sig och att ta gift - finns det något samband? Varför kallas polisen ibland för aina? Finns det någon regel för i/på när det gäller platser som också är öar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

5 Helmi 201824min

Skämskudden räddar dig från sekundärskam

Skämskudden räddar dig från sekundärskam

Är skämskudde ett unikt svenskt ord? Ja, kanske, säger Ylva Byrman och tar oss tillbaka till ordets ursprung. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad innebär det att hata på någon?  Hur och när uppkom ordet skämskudde? Finns det något samband mellan orden gäst och gast? Dabba - är det att dansa, göra bort sig eller både och?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

29 Tammi 201824min

En makalös vante är en värdelös vante

En makalös vante är en värdelös vante

Är ordet makalös bara ett fancy ord för singel? Det är en av veckans frågor som får språkvetare Ylva Byrman att börja prata om vantar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har det funnits en skrivregel för bindestreck i sammansatta ord? Varifrån kommer ordet penta som används om vissa tjejer i Skåne? Finns det fler språk än engelska och svenska som använder ordet ärende? Kan ordet makalös användas för att beskriva en person som är singel, eller ensam vante? Finns det en manlig motsvarighet till begreppet nymfoman? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Tammi 201824min

Vad är rätt och fel?

Vad är rätt och fel?

Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor "Hon blev så rädd, så att hon riktigt for tillsammans", skrev Selma Lagerlöf i Dunungen. Men vad betyder egentligen att "fara tillsammans" i det här sammanhanget? Vad är skillnaden mellan orden omständig och omständlig, och är båda korrekta? Lyssnaren Per-Olof undrar om man verkligen kan använda uttrycket "jag beklagar min frånvaro", och om finns det någon språkregel som styr det här? När använder man prepositionen över och när använder man under när det handlar om tid? Orden och och att uttalas båda ofta som å i talspråk. Men ordet att kan inte alltid uttalas som å i talspråk. Varför är det så?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

15 Tammi 201824min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
radio-antro
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-laakaripodi
rss-radplus
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita