Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Elo 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(935)

Dataspel, datasal och andra ord i gråzonen mellan data och dator

Dataspel, datasal och andra ord i gråzonen mellan data och dator

En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt? Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator? Vem kolliderar med vem när två fordon krockar? Vad betyder egentligen ordet någonsin? Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?

6 Marras 201724min

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst? Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä? Vad betyder egentligen ordet jinxa? Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater? Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?

30 Loka 201724min

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet rammelbuljong? Vad betyder ordet frakligt? Vad står mästare för i ordet vaktmästare? Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar? Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?

23 Loka 201724min

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder täckt i ordet otäckt? Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst? Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter? Vad är egentligen geråd för något? Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang? Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

16 Loka 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt? Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej? Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang? Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka? Varifrån kommer ordet rudis? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

9 Loka 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag? Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken? Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar? Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt? Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411 Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

2 Loka 201724min

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m? Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome? Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund? Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r? Varför böjer man inte verb i thailändskan?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

25 Syys 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt? ”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa? Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall? Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ? Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud? Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse. Programledare Emmy Rasper.

18 Syys 201724min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
radio-antro
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-laakaripodi
rss-radplus
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita