Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Elo 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(927)

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-”peta” i st f avskeda-andrabollen, returen-infantilisering av språket-problematisera, proaktiv-fiskeläger eller fiskeläge-kunskap eller kunskaper

11 Kesä 201323min

Språket på nationaldagen

Språket på nationaldagen

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågor som tas upp i programmet:- Varför blir "nog" på skånska "nock"?- varför talar vi om långa människor men höga torn?- "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal- "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring- "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten?- "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt- "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland- "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare.- ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i- hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg?- "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland- "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung- kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

6 Kesä 201340min

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor  med fokus på uttal

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor med fokus på uttal

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning.Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga språkfrågor i veckans program:- Om vår förmåga att skilja verklig tal från teater- har vårt snusande påverkat vårt uttal och språkljuden i svenskan?- ”med” som bli ”me” eller ”mä”- tidsplan eller tidplan- och vad är en ”chefläkare”- om språkfel på webben- ord som ser konstiga ut i stavningen: ”kommunnivå”- ”heller” som blir ”hellre”

4 Kesä 201323min

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistisk. Bokmålet, det danskbaserade skriftspråket, vinner stadigt terräng och varken norska medier eller läromedel uppfyller kraven på publikationer på båda språken. Själv är han en varm anhängare av nynorska, som han hävdar bidrar till ett tydligare språk, fritt från floskler och han tröstas något av att norska författare och dramatiker gärna skriver på nynorska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla besvarade frågor:-"lusinvasion" är det bästa ordet!-”rätt att” i stället för ”fastän” – en lokal företeelse och en föga uppmärksammad subjunktion-om liten och lilla och om bestämdhet, utifrån exemplen "en liten katt", "den lilla katten" och "den lilla katt som kom" -äro/voro - om språkriktighet och stilnivå-att blanda språk - om kodväxling och medveten språkblandning

28 Touko 201324min

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket.  Språkfrågor om små detaljer

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket. Språkfrågor om små detaljer

Vissa ord och uttryck är så diskreta att vi sällan tänker på deras verkliga innebörd. Ett sådant verkar vara det lilla svarsuttrycket ingen fara. En lyssnare rapporterar i veckans program hur hon ofta hör det användas som svar där hon inte alls tycker det passar. Vad har hänt med ingen fara? Professor Lars-Gunnar Anderssonbesvarar lyssnarfrågor om till synes små förskjutningar i betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-preteritum eller imperfekt-om huruvida-eller hur-”ingen fara”-hon eller henne- ändelsen –is-mena på-vilken/vad för

21 Touko 201324min

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

I Wales lever kymriskan och en femtedel av befolkningen är tvåspråkig. Vår reporter besöker en skola där all undervisning sker på kymriska, eller walesiska, och där eleverna bara ser fördelar med sin tvåspråkighet. Men varför har det gått så bra i Wales, medan de keltiska minoritetsspråken i Irland och Skottland är hotade? Rektorn Dylan Jones ser historiska anledningar till det. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -bokal i stället för pokal-mumsbit eller munsbit?-vad betyder ”paulun”?-bebisar och spädbarn-kan man ”tilldömas” något dåligt?-bakom och framför ratten-”avgift utgår” – vad händer då?

14 Touko 201324min

Detektivarbete på plats. Språket om att söka efter ortnamnens betydelse

Detektivarbete på plats. Språket om att söka efter ortnamnens betydelse

Catarina Röjder har cyklat runt på landsbygden i norra Bohuslän för att utreda ursprunget till bebyggelsenamnen i Tanums härad. Det börjar med mödosamt arbete i gamla böcker, men ibland faller alla bitarna på plats först när man ser en särskild sten, eller formen på en gårdsplan, berättar hon. Hennes dokumentation finns nu samlad i en skrift från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Den snabba förändringen av landsbygden har lett till att många gårds- och bynamn nu bara finns bevarade i ortnamnsförteckningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om olika sorters svårigheter i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-är svenska svårare än andra språk?-ja, jo, nej – svårt att lära sig för utlänningar-invasion/invadering-datormusar eller datormöss-”ensam flyktingbarn dumpad” – rätt eller fel?-och foge-s igen: chefläkare eller chefsläkare?

7 Touko 201324min

Vad gör vi med fokus och kreativitet? Språket med många exempel på hur vårt ordförråd förnyas

Vad gör vi med fokus och kreativitet? Språket med många exempel på hur vårt ordförråd förnyas

I veckans Språket formulerar professor Lars-Gunnar Andersson principen för ordförrådets förnyelse så här: "orv ut, app in". Vi behöver sällan en lie nuförtiden och är därför inte bekanta med ordet för handtag på lien, orv, medan de flesta av oss dagligen umgås med appar i våra mobiler. Lyssnarfrågorna kommer med ytterligare exempel, som ordet mående som på några få år gjort karriär inom vård och omsorg, och ordet kreativitet som för femtio år sedan inte ens fanns i ordlistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans ordfrågor: -finns ordet ”onomatopoesi”?-att se i syne, men vad då med hörseln?-när kom ordet ”kreativitet” in i språket?-längst eller längs vägen?-golfmajorn-sejva saknas i ordboken-”mående” tar över inom vård och omsorg-vad vi gör med ”fokus” – riktar, sätter, lägger, har, men kan vi också ”ägna fokus åt något”?

30 Huhti 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
rss-poliisin-mieli
filocast-filosofian-perusteet
rss-radplus
docemilia
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-ammamafia
rss-tervetta-skeptisyytta