Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Elo 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(926)

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 27/6 2011 Vaghetsmarkörer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Kesä 20118min

Till själva saken

Till själva saken

Något kan vara en black om foten, men vad är en black? Och varifrån kommer långbänken som politikern ibland drar ärenden i? Det finns ord som letat sig in i vardagsspråket så till grad att vi ofta glömt vad ordet ursprungligen betydde. Christina Mattsson vid Nordiska museet i Stockholm berättar om en utställning som visar upp flera föremål som ingår i vanliga idiomatiska uttryck. Språkkonsult Linnea Hanell har granskat finlandssvenska texter för att se om de skiljer sig från svenska och berätta rom resultaten. Mikael Reuter, tidigare föreståndare för den svenska avdelningen av Focis, Forskningescentralen för de inhemska språken, i Helsingfors, kommenterar undersökningen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Kesä 201124min

Fåglars sång och folkliga ramsor

Fåglars sång och folkliga ramsor

Vi människor försöker alltid höra något meningsfullt i alla ljud, och det är så de vanliga ramsorna som härmar fåglars sång kommit till. Bofinken, gransångaren, gulsparven, orren -det är många fåglar som fått egna ramsor, säger språkvetaren Åsa Abelin vid Göteborgs universitet. Lövsångarens fallande melodi har till exempel illustrerats med orden "Vi -som -hade -det -så -bra -och-så-blev-det-så-här". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språkvård. - hur håller språkvården ordning på språket?- ålderism - har det ordet en chans?- är det självklart att tala svenska i Sverige?- barn som stavar illa - och lärare som gör samma sak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Kesä 201124min

Det hänger på uttalet

Det hänger på uttalet

Ett språk för utomjordingar, klingonska, berättar Joe Trotta vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet om. Upphovsmannen till språket i Star trekfilmerna, Mark Okrand, tog en mängd udda drag från redan existerande mänskliga språk och sammanförde dem i ett enda konstgjort språk. För att talarna skulle låta krigiska använde han många gutturala uttal. Mera på Klingon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans språkfrågor:- Vitryssland eller Belarus- Connecticut - vilket engelskt uttal ska gälla?- plats på scen- massiv och intensiv - var ligger betoningen?- night/eight, Nacht/acht, notte/otto - på många språk, även svenska, liknar orden natt och åtta varandra- uttal, i största allmänhet- hjärna, djärv och ljung - har det i tidigare uttal funnits mer än ett j-ljud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Kesä 201124min

Nationaldagsmorgon med Språket

Nationaldagsmorgon med Språket

I ett extrainsatt program på nationaldagens morgon måndagen den 6 juni blir det lyssnarfrågor från hela landet. I studion som vanligt professor Lars-Gunnar Andersson. Programmet kan avlyssnas via länken här på sidan eller som podradioprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Kesä 20111h 11min

Ett språk med en mytologi

Ett språk med en mytologi

När JRR Tolkien skapade de många språk som talas i Sagan om ringen-trilogin, utgick han från själva ljuden och skönheten i dem. - Det finns en historia att han som ung råkade skriva ordet hobbit; han visste inte vad det skulle betyda, men tyckte det var ett roligt ord. Det berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet som denna vecka presenterar språkfamiljen quenya. JRR Tolkien var filolog och intresserade sig särskilt för kulturhistorien och mytologin bakom språken, i detta fall hans egna påhittade språk. -Språken i quenya-familjen liknar existerande språk i sin komplexitet, men det var nog aldrig meningen att man skulle kunna tala och skriva på dem, säger Joe Trotta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik i nutidsspråket:- hur gör siffror? Frågor om grundtal och ordningstal- jag är född med min morfar var född - varför olika verb? - skillnaden mellan jag har sett och jag såg- det kommer kommas- farande och gåendes- finns dens - kan man skriva hästen sprang på ängen, dens man fladdrade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Touko 201124min

Har du drivkraft?

Har du drivkraft?

I veckans Språket berättar språkforskaren Karin Helgesson vid Göteborgs universitet om vilka egenskaper arbetsgivare har efterfrågat hos nya medarbetare under en 50-årsperiod. - Den egenskap som värderas högst i våra dagar är drivkraft och självständighet, medan man på 50-talet efterlyste energi, säger Karin Helgesson. Länk till avhandlingen En lite längre intervju, bland annat om språkliga särdrag i platsannonsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om hur innehållet i ord förändras och noterar den snabbt växande populariteten hos verbet drifta, ett ord som snart borde komma med i ordböckerna. - prata och tala- kan en bok utspelas på en plats?- en sedan länge utdöd berömdhet- inte mycket att orda om-galet bra - hur kom galet att användas på detta sätt?- luta sig i betydelsen vila, sova- om beståndsdelarna i ordet gammalmodig- hur kan man använda ordet evakuera?- att drifta - ett nytt verb?- att störa sig på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Touko 201124min

Ett annat språk för andra tankar

Ett annat språk för andra tankar

Skulle ett språk med helt annorlunda grammatik och ordförråd bättre spegla kvinnors tankar och behov? Det föreställde sig språkvetaren och författaren Suzette Haden Elgin när hon skapade språket láadan för sin science fictionserie Native Tongue.Språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet berättar om några av det fiktiva språkets särdrag. Ur Vetenskapsradion Språket tidigare i år: Professor Marika Tandefelt, språkforskare i Helsingfors, talar om varför man nu undersöker sverigesvenskars attityder till finlandssvenskan. Finlandssvenska: vad vet du? Vad tycker du? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor- ett-ord och deras beteende i plural- tempusföljd: förr visste man inte att jorden är/var rund- fiskarna/fiskarena- är det tacken? - vilken tack?- om ännu och fortfarande och andra polaritetstermer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Touko 201124min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
sotataidon-ytimessa
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
mielipaivakirja
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-radplus
radio-antro
rss-ammamafia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ihmisen-aani
rss-tervetta-skeptisyytta