Hemligheten bakom en naturlig röst
Språket4 Syys 2023

Hemligheten bakom en naturlig röst

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.

– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.

Det manusstyrda talet i radio

En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.

– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.

– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Språkfrågor om språkmelodi och intonation

Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?

Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?

Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?

Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?

Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?

Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?

Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation

Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)

Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)

Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)

Film: In a World om en röstcoach från 2013.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(500)

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sver...

25 Elo 201524min

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbe...

18 Elo 201524min

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1. Användn...

16 Kesä 201524min

Smileys och skiljetecken

Smileys och skiljetecken

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Lyssna...

9 Kesä 201524min

Var är du ens? Vem är jag ens?

Var är du ens? Vem är jag ens?

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Lyssna på alla a...

2 Kesä 201524min

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. L...

26 Touko 201524min

Episkt bra!

Episkt bra!

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Lyssna på alla a...

19 Touko 201524min

Hur många ord finns det i svenska språket?

Hur många ord finns det i svenska språket?

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Ly...

5 Touko 201524min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-duodecim-lehti
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
utelias-mieli
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-sosiopodi
university-of-eastern-finland
koodikahvit
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-metsantuntijat-podcast
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-kasvikutsut