Hemligheten bakom en naturlig röst

Under en höstvecka 1938 besökte radiolegenden Sven Jerring svenskbygderna i Estland för reportageserien "Hos stamfränder i öster". Då fanns omkring 8000 estlandsvenskar i landet, i dag är det bara 300 som identifierar sig så. Vi har besökt de forna svenskbygderna i Estland drygt 70 år senare och i veckans reportage berättar 91-åriga Agneta Tomingas i Hapsal om barndomen på det då svensktalande Ormsö. Hennes syster flyttade till Sverige under kriget, men själv valde hon att stanna kvar i Estland. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om dialekter i Sverige och språk ute i världen:- om estlandsvenskan och östsvenska dialekter- tjippskodd i Dalarna- vinds- och källarkontor- varför så lite göteborgska i media?- förakt för dialekter- afrikaans Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Touko 201024min

Språket besöker Lundtofte skola på Själland där danska tredjeklassare lär sig svenska rim och ramsor. Deras lärare är en av de språkpiloter som utbildats i Nordiska Ministerrådets kampanj för språkförståelse, och hon tycker det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med grannländernas språk.I höstas fick Sverige kritik i Nordiska rådet för att inte följa den nordiska språkdeklarationen där länderna lovat satsa extra på grannspråksundervisningen. Nu hoppas Bodil Austad, som är nordisk språkkoordinator för kampanjen, att väcka intresset för grannspråken i svenska skolor. Professor Lars-Gunnar Andersson fortsätter diskussion om ööh och ääh i vårt tal. Ylva Mårtens, producent för programme Barnen i P1, har märkt att barn sällan eller aldrig använder de för många så störande ljuden i sitt tal. Varför då, kan man fråga sig. Övriga språkfrågor i veckans program:- vi tar alla kort- stoppa i sig" - det engelska kraftuttrycktet shit har gjort kometkarriär i svenskan- när försvann spärren mot svordomar i radio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Huhti 201024min

Tjafs, slafs, bjäfs, och plufsig - hur kommer det sig att så många ord med negativa associationer innehåller bokstavskombinationen -fs-, undrar en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar om motståndet är medfött eller kulturellt betingat. Intresset för att studera samiska ökar bland samiska ungdomar, berättar Ann-Hélen Laestadius med egna samiska rötter. Hennes prisade ungdomsbok "SMS från Soppero" har nyligen blivit översatt till samiska. Piotr Garbacz vid institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet har skrivit sin avhandling om älvdalskan och hoppas sprida intresset för språket både bland internationella språkforskare och vanligt folk i Dalarna. Alla veckans lyssnarfrågor:- varför tycker vi illa om ljudkombination en fs, som i tjafs och slafs?- romerska siffror, som MCMXCIX, hur uttalades de?- definition av färdig. Hur skriva?- LÄNS RESIDENS - ett gammalt exempel på särskrivningUppföljning av:- stöp och stöpis- lappvantar- kangero för spindel - ursprung? Nordisk matordlista eller: Stockholms skridskoseglarklubbs, SSSK "Vi ska tala älvdalska" - så heter föreningen för språket: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Huhti 201024min

Nu ska Sveriges kommuner bli medvetna om sina skyldigheter mot minoritetsspråkstalare. Det säger Lennart Rohdin, chef för den nya Enheten för minoritetsfrågor. En enkät bland kommunerna visar att många missuppfattar eller försummar sina åtaganden mot talare av finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch - de fem nationella minoritetsspråken. Också estniskan, med lång närvaro i Sverige, bör komma i fråga för minoritetsspråksstatus. Det säger Raimo Raag, professor i finsk-ugriska språk och företrädare för sverige-esterna. I veckans program talar vi också om den språkliga intuitionen som på svårbeskrivet sätt vägleder oss i ordval i många situationer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- på vilket sätt fungerar vår inre övervakning av det egna språket?- känslan av att ett ord låter fel- språklig intuition - vad är det?- när grundläggs ett ords laddning inom oss?- trenden mot ett mera informellt språk, som pappa i stället för far Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Huhti 201024min

Ja, den frågan kan man ställa sig när stavningar som ytterliggare och överrenskommelse är vanliga fynd i texter på nätet. Eller är det så att möjligheterna att lätt publicera sig inneburit att felstavarna syns mera än förr? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar direkta felstavningar men även val mellan två möjliga alternativ. Vi uppmärksammar också att det gått tio år sedan Sverige fick fem officiella minoritetsspråk och ställer frågan vilken status de har vid högskolor och universitet i Sverige. Jarmo Lainio, professor i finska vid Mälardalen högskola, säger att intresset för att studera minoritetsspråken på högre nivå måste grundläggas tidigt och han efterlyser därför mer resurser till skolan i ett samtal med Sanna Posti Sjöman. Samtliga ordfrågor i veckans program:- mera om egna/egen- stavade folk bättre förr?- ytterliggare, med två g- överenskommelse, med två r- ner och ned- äppeljuice eller äpplejuice?- ska eller skall? Läs om Sveriges fem officiella minoritetsspråk på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Huhti 201024min

Använd gärna några bra finlandismer! Det säger chefredaktören for tidskriften Språkbruk i Finland, Charlotta af Hällström-Reijonen. En finlandism är ett uttryck som används i den svenska som talas i Finland, och i veckans program ger hon flera exempel: hoppeligen (förhoppningsvis), rådda och råddigt (skräpa ner, skräpigt), roskis (sopkorg) och det mer svårdefinierbara täckas, som i "jag täcktes inte berätta det för honom", ungefär "jag berättade det inte för jag ville inte genera honom".När nu språkvården arbetar för att svenskan på båda sidor Östersjön ska hållas ihop, och inte utvecklas åt olika håll, vore det önskvärt om några ord från finlandssvenskan togs upp i Sverige och inte bara tvärtom, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som i flera fall handlar om ord för snö och is:- stöp, stöpa, flödesvatten- lappvantar- gnolsnöa- rat, ratigt- klater, klatigt- mat som essar sig- grynråd- mandla apelsiner Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Maalis 201024min

Tycker de flesta svenskar i dag att reportrar bör dua kungen? Ja, resultatet av en fråga till Språkets lyssnare tyder på det. 60 procent säger att de vill höra kungen tilltalas med du, 35 procent föredrar kungen och bara fem procent vill ha tilltalsordet ni. I veckans program diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson utvecklingen. Här i Sverige lärde sig tidigare generationer att lärare och äldre släktingar inte fick duas och de lärde sig också strategier för att undvika direkt tilltal: skulle det smaka med en kopp kaffe?. Den konsten behärskar inte svenskar som fötts under de senaste femtio åren.Lyssnarfrågor aktualiserar också andra hälsningsord och fraser, som "tjänare" och "hej". Veckans alla frågor:- varifrån kommer ordet tjänare?- och hälsningsordet hej?- kan jag låna din dator? Varför kan och inte får?- bytte eller böt skidor- snabba tider- läckta låtar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maalis 201024min

Att läsa gamla släktbrev är något som många tycker är spännande och intressant. Men det är inte alltid så lätt att tyda gammal handstil och det kan också vara svårt att förstås vad den som skrev egentligen menade. I veckans program berättar historikern Britt Liljewall om det folkliga brevskrivandet. Hon är författare till boken Ack om du vore här. Medverkar gör också Per Clemensson på Landsarkivet i Göteborg som håller kurser i att tolka gammal handstil. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - varför säger så många ööööh eller ääääh mellan orden? Och varför tycks engelskspråkiga i stället säga aaah?-varför använder vi dem?- nya och inte så nya ö-ljud- prepositioner som får olika uttal: varför säger så många å i stället för av, som i ta å sej rocken?- bruk och bruksmiljö: varför olika längd på vokalen?- lagård - hur uttalas det ordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Maalis 201024min