"Nä men, vi är elva man på plan."
Att börja ett svar med uttrycket nä men kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journalister och andra som intervjuas. Ylva Byrman, doktorand i nordiska gör en analys om varför människor säger nä men och berättar varför hon själv faktiskt använder uttycket ibland. - Att börja ett svar med "nä men" kan handla om att ta avstånd eller att vilja nyansera frågan och inte svara så distinkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är ordet fadder ett könsneutralt ord? Att börja ett svar med orden "nä men", varför gör folk det? Hur kommer det sig att uttrycktet "inte varken eller" förekommer, borde det inte heta "varken eller"? Ska det vara stor eller liten bokstav efter semikolon? Säger man ett huckle eller en huckle ?
20 Tammi 201524min
Det är bara take it or leave it
Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.- Ibland kan en förklaring ställa till mer än det ger, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk i veckans program som handlar om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessutom om en grammatisk regel som kanske kommer försvinna i framtiden - distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen. Eva Sundgren, professor i svenska språket vid Mälardalens högskola har undersökt människors språkkänsla och tror att färre personer i framtiden kommer reagerar på meningar som "Johan älskar hans fru". Veckans språkfrågor Varför tappar Jesus sitt S i genitiv formen, som till exempel Jesu kropp och Jesu blod, när andra förnamn, som också slutar med S, inte gör det? Hur ska man förklara den godtyckliga distinktionen mellan "för" och "för att"? Är meningar som "Denna känslan är oslagbar" och "Denna staden är mitt allt" korrekta eller borde det heta "denna känsla" respektive "denna stad"?
13 Tammi 201524min
Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton?
Det heter julafton och juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, påskafton och påskdagen. Så varför heter inte den 5 januari trettonafton i och med att den 6 januari heter trettondagen? Språket är inte alltid logiskt men Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, ger i alla fall svar på veckans språkfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans språkfrågor Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton? Har ordet task något med ordet taskig att göra? Vad betyder egentligen ordet kylslaget? Vilka svenska dialekter uttalar rt-ljudet som just rt och inte som en retroflex?
6 Tammi 201524min
2014 = Mobilzombie, köttnorm, plastbanta, selfiepinne och cisperson
I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Säger orden något om vad som hänt i Sverige under året och vad har danskan och norskan för nya ord i sina språk? Emmy Rasper träffar programledarna Ann Jones från norska Språkteigen och Helle Solvang från danska Sproglabratoriet och diskuterar språkens olika nyord.
31 Joulu 201424min
God jul, God fortsättning, Gott slut, Gott nytt år och God fortsättning igen?
Har du koll på hälsningsfraserna i jul- och nyårstider? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, reder ut! Och hur är det egentligen med själva ordet jul, var kommer det ifrån? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Språkets julspecial får du lära dig allt om högtidens viktigaste begrepp - gröt, sylta och norrländska pumla, hur kom orden till oss - och varför pratar vi om att julen just nu "står för dörren"? Programledare Emmy Rasper
23 Joulu 201424min
"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."
Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Han har undersökt hur ordet kvinna används och upptäckt en skillnad i jämförelse med ordet man. – Jag tror att vi är "kvinna" kortare period i livet än vad vi är "man". Unga kvinnor blir "tjej" och äldre kvinnor kallas "tant" eller "dam". I Svensk ordbok, utgiven av Svenska akademien 2009, definieras kvinna som "en fullvuxen person av honkön, i motsats till flicka respektive man." Med tillägget "Ofta med tonvikt på biologisk eller samhällelig funktion". Det tror Agebjörn säger något om hur ordet används. – Vi använder inte kvinna för att referera till en person på gatan. Vi säger inte "titta på den där kvinnan, vilken fin kappa hon har!" Då säger vi tjejen, damen eller tanten. Kvinna använder vi hellre i sammanhang som "Kvinnor tjänar mindre än män". Då handlar det om kvinnan som en samhällsvarelse. Vad beror det på?– Jag tror, utifrån en feministisk teori, att det beror på att kvinnan representerar det andra och det avvikande, och därför har vi ett behov att vara mer specifika när vi talar om en kvinna. Ordet kvinna är ett neutralt ord och just det neutrala gör det problematiskt att använda. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk Stör du dig på när någon säger "Jag stör mig på"? Varför har det blivit vanligare? Ikväll eller i kväll, med eller utan särskrivning – Vad är rätt? Och slutligen: Vänsterprassel, vad är det för ett ord egentligen?
16 Joulu 201424min
Extra val, extraval, nyval eller omval?
Vad är det korrekta begreppet för det som händer i Sverige den 22 mars? Många uttryck har florerat i radio, tv och på tidningssidorna. Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, reder ut de olika orden och hur vi bör använda dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Vad betyder ordet skånk och vad kommer det ifrån? Varför heter det skönlitteratur? Var har bokstaven R tagit vägen i vissa människors uttal?
9 Joulu 201424min
#mittord i Språket - om flerspråkighet och nutida lånord i svenskan
Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har du vuxit upp med, eller lever med flera språk? Berätta din historia och samla sköna, vackra, användbara och lustiga uttryck. Du som har pratar flera språk, hur har det präglat dig? Hur känner du inför dina föräldrars språk? Är det fortfarande en viktig del av dig eller börjar du glömma ord och uttryck? Dela med dig av ditt ord, uttryck och dina berättelser! Använd hashtagen #mittord på twitter och instagram eller mejla mittord@sverigesradio.se I programmet deltar även Jaana Kolu lärare och doktorand vid språkinstitutionen vid Jyväskylä universitet, hon undersöker hur ungdomar som talar finska och svenska blandar språken när de pratar med varandra och hur det påverkar de båda språken.
2 Joulu 201424min
