Stressen som är bra för språket
Språket11 Syys 2023

Stressen som är bra för språket

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(926)

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: Jag missade fikat pga klantig där det gamla uttrycket på grund av, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket - vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarbrev i detta ämne, utifrån några exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vem kan man lita på språkvårdsfrågor?-före och innan-både - men också, och både i uppräkning med fler än två-svårt att välja mellan "de" och "dem"-"simmar gör jag varje dag" eller "simma gör jag varje dag"?-valet mellan "sin" och "hans"

12 Maalis 201324min

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ordet ”rätt” i många betydelser-att spela på motståndarens planhalv: en sak i sporten, rakt motsatt i politiken-kan man ”köra skidor”?- varför är inte uppförsbacke och nedförsbacke motsatser i överförd betydelse?-att ”sporta en ny jacka” – varifrån kommer detta uttryck?

5 Maalis 201324min

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Vidare om upptrycket vara i sitt esse och om uppsnack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Maalis 20137min

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-ett utmejlat rådjur-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?-vad är brödtext?-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?

26 Helmi 201324min

Språkbiten om språkhistoria

Språkbiten om språkhistoria

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Helmi 20139min

Datorn som verktyg för språkforskare

Datorn som verktyg för språkforskare

Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - ”Wij hålla vth”- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt- uttalet ”presang”- försvenskade stavningar av engelska uttryck

19 Helmi 201324min

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Helmi 20139min

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

Plättar, pannkakor och andra språkfrågor

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor?- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

12 Helmi 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
mielipaivakirja
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-radplus
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-ammamafia
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ihmisen-aani
rss-tervetta-skeptisyytta