Stressen som är bra för språket
Språket11 Syys 2023

Stressen som är bra för språket

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(926)

Wrong way?

Wrong way?

I två tredjedelar av de högre kurserna vid svenska universitet sker undervisningen nu på engelska - enligt kursplanen. Språkvetaren Hedda Söderlundh vid Uppsala universitet har undersökt hur den språkliga verkligheten kan te sig i dessa kurser, där inte sällan de svenskspråkiga studenterna är i stor majoritet. -Svenskan är mer levande än man kanske föreställer sig, säger hon, och ofta kan de utländska studenterna känna sig uteslutna ur diskussionerna. Hon efterlyser språkliga riktlinjer vid universiteten. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. - Om bestämd och obestämd artikel- nu kan du bli en miljöhjälte - är det engelskt inflytande när vi stoppas in ett en där?- ledde gjorde - kan man uttrycka sig så?- varför saknar meningar i insändare så ofta subjekt: ser allt oftare att ungdomar inte.. Är detta en trend?- Det är bra, så det är - varifrån kommer denna konstruktion?- vad ska man välja:det dröjde inte länge förrän eller länge innan? - varför så ofta inget plural-n på ord som område och ärende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Marras 201024min

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Denna veckas Språket ägnas ord, och jordnära ord för livsviktiga ögonblick blandas med modeord. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar dödsgyttjan och hälsocoachen i nyhetsflödet och kommenterar det förändrade innehållet i ordet amma. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg berättar om de många folkliga orden kring en liten växt som det slagit gnistor om - lummer, förr kallad käringkrut eller många andra färgstarka ord. Veckans samtliga ordfrågor:- gravid- förlösa- vem ammar?- shorts- bengå- dator- event och förtegen - klyschor i fasta ordkombinationer?- dödsgyttja- hälsocoach Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Marras 201024min

Grattis, SR:s språkpristagare!

Grattis, SR:s språkpristagare!

I veckans program presenterar vi årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Som vanligt är det två SR- medarbetare som uppmärksammas för att de putsar på radions kanske viktigaste verktyg - det levande språket som förmedlar kunskap, känslor och bilder. Sveriges Radios språkgrupp har filat fram följande motiveringar: Katarina Hedström, P4 Gotland - en ordglad eterröst, som lika hemtamt rör sig på kulturens och politikens arenor som på hed och klint Niklas Lindblad, P2 Musik - en verbal konsertmästare, som med värme och aldrig sviktande elegans varierar det klassiska temat Lyssnarbreven handlar denna vecka om grammatik - livskraftiga dialektord och kreativa verbböjningar får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans frågor:- hur många genus i svenskan och varför?- varför starka och svaga verb?- 'kanske' - kommer det från kan ske?- jag är inte den som är den- 'olaglig smuggling' - en diskussion om logik och vöerflödig information- 'skälen till varför' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Marras 201024min

Bra eller dåligt med lök på laxen?

Bra eller dåligt med lök på laxen?

Och ska man bli glad eller ledsen över en björntjänst? En gång i tiden var nog de flesta överens om innebörden i dessa och många andra uttryck, men brev till programmet vittnar om att det inte är så i dag. Också i användningen av andra fasta uttryck svajar det idag. Det konstaterar språkforskaren Julia Prentice vid Göteborgs universitet som i sin avhandling På rak sak har undersökt hur ungdomar i flerspråkiga miljöer använder vanliga fasta uttryck. - Det finns ofta inga grammatiska skäl till att dessa fasta uttryck ser ut som de gör, säger hon. Ungdomar vid Burgårdens gymnasium i Göteborg ger egna exempel på hur det kan bli fel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord och uttryck. Veckans frågor:- lök på laxen,- tungan på vågen, uppföljning av en tidigare diskussion- skjutning - ett lämpligt ord?- framfusig och framfötter- vad betyder "tarrsäng"?- "de hafva aldrigt wikidt" - Snällposten och snälltåg - har snäll=snabb försvunnit ur svenska språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Marras 201024min

Petigt, eller?

Petigt, eller?

Veckans program är en orgie i detaljer, små detaljer som hamnar under rubriken 'grammatik', men som också skulle kunna buntas ihop under överskriften 'småsaker'. Många av frågorna erbjuder språkbrukaren ett val, säger professor Lars-Gunnar Andersson som kommenterar veckans lyssnarbrev.Välj själv om du vill vara modern och slå ett slag för ordet 'en muffin' i stället för ordlistans 'en muffins' eller vilken grad av ordentligthet du vill ha i uttalet i kulturradion! Samtliga frågor i veckans program: - slatt i stället för slagit- skillnaden mellan är skriven och blev skriven- göra eller vidta åtgärder- komma i jobb- två och en halv månad- varför ental?- en muffin eller en muffins- en boende och ett boende- flera framtider möjliga?- ingen reklam eller mycket reklam?- storlek 50-58 eller storlekar 50-58? - Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Marras 201024min

Små ord i stora sammanhang

Små ord i stora sammanhang

Förr kunde både stora och små pojkar och flickor 'sutta boll' över stora delar av landet. Det får lyssnaren Klas Jacobson reda på när han vill ha sitt barndomsord utrett. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om små enstaka ord som, liksom så ofta, lyckas dra in omvärlden i resonemangen. Veckans alla lyssnarfrågor:- hur uttalas litteraturpristagaren Mario Vargas Llosas namn? Denna fråga får svar av professorn i spanska vid Göteborgs universitet, Ingmar Söhrman- spetälska- sutta- sinnevärlden- bebis- kvinnlig ungkarl- umleitung- huserar- tungan på vågen- förtjänar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Loka 201024min

Var ställer du blommorna?

Var ställer du blommorna?

Den som lär sig svenska som vuxen kommer ofta med intressanta frågor om vårt språk. I veckans program förmedlar SFI-läraren Helene Bergholtz i Höganäs flera sådana frågor till professor Lars-Gunnar Andersson. Chris Lundberg undrar om ett uttryck som mycket älg i skogen avslöjar ett modernt, distanserat förhållande till djuren och Kjell Nylén bidrar med ett tidigt minne av det nutida modeordet ett tänk. Samtliga lyssnarfrågor i veckans program: - fönsterkarm, -bänk eller -bräda? Eller bara i fönstret?- alla barn och alla barnen - skillnaden?- varför hej vännen men hej kompis?- att inleda en mening med Detta för att- ordet beforska- ett tidigt belägg för ordet tänk- ett ton räka- en massa bilar har blivit massa bilar- två personal- flera storyer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Loka 201024min

VR Språket 20101013  Dyslexi, stavning och uttal 2010-10-12 kl. 14.00

VR Språket 20101013 Dyslexi, stavning och uttal 2010-10-12 kl. 14.00

Språket 12/10 Om dyslexi, stavning och uttal. Att ha svårt för att stava och läsa, att vara dyslektiker eller det som förr kallades ordblind, är inte enbart ett handikapp. I den nya antologin Mina bästa sidor är ordblind berättar nio framgångsrika svenskar om sin dyslexi och om hur den också bidragit till deras utveckling. En av dem är Erik Winqvist som medverkar i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Loka 201024min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
docemilia
rss-lihavuudesta-podcast
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
mielipaivakirja
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-radplus
radio-antro
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ihmisen-aani
rss-ylistys-elaimille
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast