Språket9 Loka 2023

Därför kommunicerar vi fortfarande med broderi

Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.

Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play.

Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?

– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.

Språkfrågor om broderi och andra textil hantverk

Vad är skillnaden på broderi och brodyr?

Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?

Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?

Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?

Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?

Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverk

Lyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.

Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018

Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Sommarspråket: Juste, schysst eller sjyst?

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit ...

11 Elo 202515min

Sommarspråket: Ett avsnitt liksom

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad m...

4 Elo 202515min

Sommarspråket: Jamen, varför inte?

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används...

28 Heinä 202515min

Sommarspråket: Vart är vi nu?

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en minnesregel när det ...

21 Heinä 202515min

Sommarspråket: Tack – ingen fara

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servic...

14 Heinä 202515min

Sommarspråket: Hur blev det såhär ejenkligen?

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en föreställning om att ju längre ...

7 Heinä 202515min

Sommarspråket: Hans, hennes eller sin?

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns faktiskt meningar där det inte går ...

30 Kesä 202515min

Sommarspråket: Vad tänker du om det?

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är de...

23 Kesä 202515min